<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
	<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Nicole+sarmiento</id>
	<title>Wiki Malolos - User contributions [en]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Nicole+sarmiento"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Special:Contributions/Nicole_sarmiento"/>
	<updated>2026-04-14T15:48:20Z</updated>
	<subtitle>User contributions</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.39.3</generator>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Making_a_Case_for_a_Historical_Founding_Date_of_Bulacan_State_University&amp;diff=6620</id>
		<title>Making a Case for a Historical Founding Date of Bulacan State University</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Making_a_Case_for_a_Historical_Founding_Date_of_Bulacan_State_University&amp;diff=6620"/>
		<updated>2025-06-06T08:49:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;🗹 &amp;lt;small&amp;gt;Reviewed: F. Mac&amp;lt;/small&amp;gt; [[Category:Notable Articles]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The search for the historical date of the founding of the University aims to spark discussions on how a humble “trade school” developed into the progressive University it is today. Traditionally, BulSU upholds that it was founded in 1904 and started as an intermediate school. Both claims are inaccurate based on extant documentary evidence. The discussion seeks to rectify these inaccuracies using primary sources and tries to make a case for a historic founding date. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Early Years in Baliuag, 1902-1905 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
To understand the beginnings of the University, one must recognize the shared history of BulSU with the Bulacan High School (now Marcelo H. del Pilar National High School). They were one and the same during the first decade of the 1900s.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Bulacan (Provincial) High School&#039;&#039;&#039; was first organized in the town of Baliuag in 1902 in a rented house during the time when no suitable site for a school could be used in Malolos&amp;lt;ref&amp;gt;Bureau of Insular Affairs. (1906). Sixth Annual report of the Philippine Commission 1905 Part 4. Washington: Government Printing Office. p. 480[https://ia600604.us.archive.org/BookReader/BookReaderImages.php?zip=/19/items/acx1716.1905.004.umich.edu/acx1716.1905.004.umich.edu_tif.zip&amp;amp;file=acx1716.1905.004.umich.edu_tif/acx1716.1905.004.umich.edu_0496.tif&amp;amp;id=acx1716.1905.004.umich.edu&amp;amp;scale=4&amp;amp;rotat]&amp;lt;/ref&amp;gt;. The first day of classes was on July 13, 1903, after it was moved from June because of a cholera outbreak.&amp;lt;ref&amp;gt;[https://wikimalolos.com/wikimalolos/images/5/5b/Fourth_Annual_Report_of_the_Philippine_Commission%2C_1903%2C_published_1904.png PCR 1903, 745]&amp;lt;/ref&amp;gt; Even though it was a “high school,” actual instruction provided was equivalent to second and third-grade levels only, which by the following school years were upgraded to grades 4, 5, and 6, until it finally offered a high school-level course by 1906 (might be 1905 based on the [https://wikimalolos.com/wikimalolos/images/7/75/RPC_1905_-_provl_hgh_schools_are_taking_form_of_technical_training_sch%2C_Act_372%2C_curriculum%2C_all_pupils_initially_reduced_to_intermediate_level%2C_1905_there_17_hs_with_secondary_level_studes.png 1905 Report of the Superintendent of Education], and by counting backwards four school years from the first high school graduation in 1909).&amp;lt;ref&amp;gt;Figueroa, D. (1918). History of the Bulacan High School (The Bulakenian). Philippines. Retrieved from https://mhphs1975.tripod.com/HTMLobj-1243/The_Only_Surviving_Written_History_of_BHS-MHPHS.pdf&amp;lt;/ref&amp;gt;&amp;lt;ref&amp;gt;In the years later, the intermediate levels will be cut off from the high school [https://wikimalolos.com/wikimalolos/images/9/91/AR_1906_Intermediate_school_in_the_process_of_cutting_out_in_Malolos_as_it_develops_to_a_secondary_school.png PCR 1906]&amp;lt;/ref&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The first teachers were three Thomasites: Miss Ella King Vogel, Mr. James A. Fairchild, and Mrs. Lillie Turner. Mr. Fairchild served as the first principal. They were under Mr. E. G. Turner&#039;s supervision, the provincial superintendent.&amp;lt;ref&amp;gt;Bureau of Insular Affairs. (1903). Annual Report of the Philippine Commission. Washington: Government Printing Office. [https://maloloscityvirtuallibrary.com/wikimalolos/images/6/6e/RPC_1903_-_Turner_appointed_Nov_28_1903%2C_High_School_in_Baliuag%2C_first_teachers_Vogel_Fairchild_Turner.png p. 742]&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The enrollees grew from 87 to 227 pupils during the school year 1903-1904. At the time, a plan for a high school building in Malolos was already approved and funded with P32,000 from the provincial government. The province had to financially support the high school as prescribed by the Philippine Commission Act of March 7, 1902 (Alzona, 1932, p. 228). At the same time, money had been apportioned from insular funds for constructing an industrial school in Malolos in connection with the provincial high school (Bureau of Insular Affairs, 1906, p. 485).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Journey to Malolos, 1906 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The high school building in Malolos was erected in the capitolio (Guinhawa). Construction began in July 1905, was finished by February 1, 1906, inaugurated by March, and was occupied at the beginning of the school year in June 1906. This high school building, located beside the identically designed provincial capitol, was primarily for academic instruction,thus called the “academic building”. Separate buildings for industrial education were to be constructed later in 1908 and 1910. [show pics]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lobbying for a “trade school” ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
As early as 1903, the recommendation to establish a manual-training school was put forward by the provincial board of Bulacan to the Philippine Commission (Bureau of Insular Affairs, 1904, p. 708). In 1905, money from the insular funds was allotted for the construction of an additional building for the high school. It was referred to by the Philippine Commission Report as the “industrial school in Malolos” to function in connection with the high school. Woodworking, metal working, and mechanical drawing and designing were to be taught in the planned industrial school (Bureau of Insular Affairs, 1906, p. 480). Again, by 1906, it was reported to the Philippine Commission that the greatest need of the province of Bulacan was “the opportunity for doing industrial work.” It was lobbied that there should be a trade school for woodworking and iron working in the provincial high school (Bulacan High School) (Bureau of Insular Affairs, 1906, p. 211).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In the Philippine Commission Report of 1907, the establishment of a “school of arts and trades” as part of the provincial high school was reported as finally approved (War Department, 1908, p. 290). Governor Teodoro Sandiko said that the plans for the arts and trades school had been already prepared and funded. “The province will soon have, besides the schoolhouses and dormitory, a school of arts and trades,” the governor wrote in his correspondence (War Department, 1908). &lt;br /&gt;
[insert here details of the fundraising and efforts reported in the Plaridel about the Escuela Industrial]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
What Gov. Sandiko described in the 1907 report was a one-storey trade school approved to be built at P19,000. It was a machine room with dynamo built with it to provide electricity for the high school. The “Trade School” building was completed by 1908.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In addition to the said trade school building, the high school’s manual training department building was completed in 1910. While it was appropriated as “Malolos Trade School” in the Annual Report, it operated as a part of the Bulacan High School (Bureau of Education, 1910, p. 78). By 1910, Bulacan High School had an Academic Building, a girl’s dormitory, a “trade school” building and a manual training department building. The Trade and Manual Training buildings were of the same design. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bulacan Trade School was separated from the Bulacan High School, 1911 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
As new subjects were introduced in the school year 1911-1912, the Trade School was separated from the High School (Figueroa, 1918, p. 28). It was then in 1911 when the precursor to the present Bulacan State University was finally made to stand on its own. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The curriculum of the trade school focused on trade and manual training. Students had to take academic subjects such as English, arithmetic, and Philippine history and government minus U.S. history and science subjects. The high school was meant to prepare students for higher education while the trade school was for the preparation in trade and manual occupation. Both were four-year programs. (source)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mr. David G. Gunnell was the principal of BHS, wherein the “trades school” was part of and under the high school (Before him was WW Pettit, after him was Mr. Mcvey, then Mr. Milligan [about Mr. Milligan, see Plaridel June 28 1913]) (Philippine Education, October 1909) (Gunnell retired 1911 [farewell party at BHS held Oct. 6 1911], joined Philippine Education Pub. Co – Philippine Education November 1911)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
David G. Gunnell became principal in 1909 (page 17, Philippine Education Aug 1909)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
When Mr. E. G. Turner resigned from the civil service to practice law in Pangasinan, the principal of BHS, Mr. W. E. McVey was appointed acting superintendent of the province, (page 262,  Philippine Education Dec. 191), and Mr. S. S. Milligan took charge of the high school. (page 262,  Philippine Education Dec. 1912). McVey was then assigned as permanent superintendent to Ilocos Norte, he will be replaced by Mr. Harry Borgstadt as superintendent (page 427, Philippine Education April 1913)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
McVey as principal of the High School (Philippine Education, October 1912 page 167)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mr. Walter M. Guedel, in charge of the Bulacan trades school (Philippine Education page 24, June 1909), resigned and returned to US in August 1, 1909. (Philippine Education, June 1909 page 67)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mr. David C. Loveland in charge of the “Malolos trade school” (Philippine Education, December 1910 page 234)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 A week before the opening of classes in June 1911, E. G. Turner was reassigned to Bulacan. There was a belief that his reassignment will help in advancing the study of the trades (pag-aaral ng mga gawain) in the division. (June 14 1911 Plaridel)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
June 14 1911, turner bumalik para sa pagbibigay tibay ng pagaaral ng mga gawain.  &lt;br /&gt;
Mr. Edward Ayres was the BTS principal SY 1913-1914 (Plaridel June 28 1913), SY 1914-1915 (Phil Craftsmen- search ayres in BTS file) (Mr. Milligan was the BHS principal)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mr. Ayres (sometimes spelled Ayers) was assigned to trade school at Malolos (Philippine Education August 1911, page 71)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
There were 53 students who were enrolled in the trade school. (May 53 na nagaaral sa paaralng pangangalakal) (Plaridel, Sept 6 1911)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bulacan Trade School participated in the woodwork and trades exhibit at the Bureau of Education Exhibit of 1912 (page 378 Philippine Education, March 1912). It was described as a regularly organized trade school (364 Philippine Education March 1913)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
An announcement published at the newspaper Plaridel dated March 23, 1912 referred for the first time to the “Trade School”. The school was to be used as venue for a celebration which was to be held for the closing of the school year. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philippine Education magazine of November 1913, page 203, reported that the Malolos intermediate school volleyball team defeated teams of the high school and the trade school. Also, a teacher Miss Maria Santos of the Malolos Intermediate School was transferred to the Bulacan High School (page 242 Philippine Education Dec 1913). [BHS by this time still had intermediate grade levels, page 241] This meant that BTS did not come from the intermediate school as by 1913 there was still in operation an intermediate school, which could have been integrated with the primary central school later. The two schools were most likely at adjacent locations as there was a “garden” which had been fenced by the “garden boys” of the two schools being described in the Philippine Education issue of November 1913, page 203. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mr. S. S. Milligan, principal of the high school, resigned last month, September, and left September 8 for the US. Mr. Edward M. Ayers, in addition to his duties as principal of the trade school, has been made acting principal of the high school. (Oct 1914 Philippine Education, page 151)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mr. Michael H. O’Malley of Manila was assigned as principal of the Bulacan High School (page 340, Philippine Education Feb. 1915)&lt;br /&gt;
By 1915, it was Mr. M. R. Cort who was the BTS principal (Philippine Craftsman- search ayres in BTS file)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
A certain Basilio Abiano (feat8 (oocities.org)) (see also Domingo Abiado from PE) served as the first Filipino principal of BTS when the last American principal Mr. Marcus R. Cort turned over the school by virtue of the Philippine Autonomy Act of 1916, in 1918 (Philippine Education, 1917, p. 19). Mr. Abiano was succeeded by Mr. Dionisio Patag, a teacher of shop-work and drawing. Juan Lopez, BTS principal, Jose Catindig, BHS principal (page 172-173, Philippine Education, vol 17, 1920) (only snippet, so not sure). Other principals found on record were Mr. Gonzalo Villaverde in 1928, Mr. Isaias Maclang in 1929, and Mr. Melanio Orbeta from 1938 to 1945.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
BHS ito: Mr Faye Charles Hare as BHS principal, 1917 (page 21, Philippine Education July 1917)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In 1927, the Vocation Act (No. 3377) was enacted by the Philippine Legislature to promote agricultural and vocational education. The law provided funding for all secondary-level arts and trades schools and ensured free tuition for all students. By 1938, the National Assembly enacted the Commonwealth Act No. 313, which supported establishing vocational trade schools patterned after the Philippine School of Arts and Trades. Not long after, in 1941, the Commonwealth, through Act No. 658, allocated P10,000 for a “vocational school” in Malolos, most likely referring to the Bulacan Trade School. Months later, the Japanese occupied the Philippines, and education at the Trade School was disrupted.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== The War and the Reconstruction After ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
A site map sketch of Engr. Alfredo Aldaba (BHS ’38) of the 1938 capitol compound illustrated the pre-war location of the BHS/BTS campus. Revise this. During the liberation in 1945, the renowned library and the Senior Building of the Bulacan High School were burned. Reconstruction was carried out post-war. An agreement between the United States of America and the Provincial Government for the construction of a radio transmitter described the exact location and description of the pre-war BTS buildings at the Voice of the Philippines transmitter site compound adjacent to the university, which today is occupied by the Philippine Information Agency (PIA). (Department of State Publication, 1974, p. 112) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In exchange for the use of the pre-war BTS site for the transmitter and as payment for the lease, the United States erected two Quonset huts (we have pics of these) for the Malolos School Board measuring forty by one hundred feet with concrete floors (Department of State Publication, 1974, p. 112). Those were to house the Trade School temporarily holding classes in Malolos Casa Real. According to the local historian Francisco Calalang, buildings of the Bulacan High School were also turned over to the Bulacan Trade School when the high school moved to a new site in the capitol at the site behind Uniwide today (Calalang, 1971, p. 72). Mr. Deogracias Flores, a graduate of PSAT and formerly a shop teacher at the Bustos Elementary School, who was with the trade school since 1925, served as the trade school principal after the war (Philippine Education Vol. 22, 1925, p. 27). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== From Bulacan Trade School to Bulacan State University ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Series of laws were to change the BTS into the modern BulSU today. A quick rundown of legislations is enumerated below:&lt;br /&gt;
1. Republic Act No. 908 of 1953 converted Bulacan Trade School into Bulacan National Trade School (BNTS), approved June 20, 1953.&lt;br /&gt;
2. Republic Act No. 1800 of 1957 turned BNTS into Bulacan School of Arts and Trades (BSAT)*&lt;br /&gt;
3. Republic Act No. 4470 of 1965 converted BSAT into a college to be known as Bulacan College of Arts and Trades (BCAT), approved June 19, 1965.**&lt;br /&gt;
4. Republic Act No. 7665 of 1993 raised the status of BCAT into Bulacan State University, approved December 30, 1993. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*There is no congressional record found as to the conversion of BNTS to Bulacan School of Arts and Trades (BSAT) on July 1, 1957 by virtue of RA No. 1800 as claimed by the BulSU website (https://www.bulsu.edu.ph/about/history). The Republic Act used as a basis does not refer to BSAT as it was an act appropriating funds for the operation of the Philippine government. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
**RA No. 4470 referred to the school as BSAT, which was then converted to BCAT, but no congressional record is found on how BNTS became BSAT. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Conclusions and Recommendations ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
This exposition hope to have achieved two things. Firstly, it debunks the claim that BulSU started as an intermediate school in 1904. Historical records show that the University originated from the Bulacan High School where trade and manual training were initially provided to students alongside academic instruction. By 1911, as a product of the long desire for a trade school in the province, the Bulacan Trade School was finally separated from the Bulacan High School with its own principal and a different curriculum. Secondly, this account favors 1911 as a more historically acceptable date if the basis was the separation of the trade school from the high school in terms of administration and curriculum. &lt;br /&gt;
An accurate founding date serves as a historical benchmark in which we can appreciate the length and meaning of the institutional journey of the University from 1902 as Bulacan High School until it became a trade school independent from BHS by 1911 and as it charted its way to become a college, and later as a full-fledged state university.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
It is desired that more historical research be done about BulSU. The organization of the University Archives and Museum must also be considered to serve as repositories and places to promote the history of the University. Subsequently, BulSU may soon seek a well-deserved and long overdue historical marker from the National Historical Commission of the Philippines, recognizing the history and contributions of the University as an institution.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== References ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Institusyon]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Dalisay_J._Aldaba&amp;diff=6613</id>
		<title>Dalisay J. Aldaba</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Dalisay_J._Aldaba&amp;diff=6613"/>
		<updated>2025-06-06T05:03:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Eliz_F]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Dalisay J. Aldaba.jpg|300px|right|Dalisay J. Aldaba]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Dalisay J. Aldaba&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Setyembre 9, 1912 - Marso 13, 2006)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si &#039;&#039;Dalisay J. Aldaba&#039;&#039; ay ipinanganak sa Hagonoy, Bulacan, kina Estefania Julian at Amado Aldaba noong &#039;&#039;&#039;Setyembre 9, 1912&#039;&#039;&#039;. Nagtapos siya sa Bulacan High School noong &#039;&#039;&#039;1930&#039;&#039;&#039; at kalaunan ay nagpatuloy ng kanyang kahiligan at nagaral ng piano at pagkanta ng musika sa Konserbatoryo ng Musika sa Pamantasan ng Pilipinas at kalaunan ay pumuntang Estados Unidos upang makakuha ng master&#039;s degree sa musika, panitikan, at pagkanta sa Unibersidad ng Michigan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Malaki ang naging kontribusyon ni Aldaba sa industriya ng musika kung saan siya ay naging &#039;&#039;direktor ng opera workshop at pinuno ng voice department sa Philippine Women&#039;s University&#039;&#039; na nagbunga sa kanyang ginampanan at kauna-unahang Pilipina na ang maging pangunahing papel nng karakter na si Cio Cio San sa Madame Butterfly ni Puccini sa kanyang debut sa pagkanta kasama ang New York City Opera Company, na tinawag siyang &amp;quot;&#039;&#039;&#039;La Aldaba, Filipino Butterfly&#039;&#039;&#039;&amp;quot;. Pagkatapos noon ay sa taong 1922, itinatag niya ang Opera Guild of the Philippines, at siya ay pinangalanang Opera Singer of the Year ng Manila Music Lovers Society noong taon 1947. Pagdating naman ng Disyembre 22, 1969, ay kanyang sinimulan o itinatag ang Opera Guild of the Philippines, kung saan ay nagturo din siya ng mga mang-aawit ng opera ng Filipino at walang sawang hinahikayat na isulong ang mga klasikal na opera sa publiko ng Pilipinas. Pagkalipas ng dalawang taon, sa buwan ng Mayo ika-16 ng taong 1971, si Dr. Estefania Aldaba-Lim ay inuluklok ni dating Pangulong Ferdinand Marcos bilang isang kalihim ng kapakanang panlipunan, kung saan kasama ni Dr. Aldaba-Lim ang kanyang nakakakatandang kapatid na si Dalisay J. Aldaba.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sa  kasawiangpalad, sa edad na 93 ay namatay si Aldaba noong &#039;&#039;&#039;Marso 13, 2006&#039;&#039;&#039;, pero ang kanyang mga kontribusyon sa industriya ng musika ay kinilala sa pagbibigay ng pangalan sa Dalisay J. Aldaba Recital Hall sa Unibersidad ng Pilipinas, Diliman, bilang karangalan sa kanya.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;References&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://greatsingersofthepast.wordpress.com/2017/10/19/dalisay-j-aldaba-soprano/&lt;br /&gt;
*https://news.google.com/newspapers?nid=2479&amp;amp;dat=20060315&amp;amp;id=yFM1AAAAIBAJ&amp;amp;sjid=YCUMAAAAIBAJ&amp;amp;pg=3129,12668336&lt;br /&gt;
*https://www.nytimes.com/1947/11/17/archives/dalisay-aldaba-bows-philippine-soprano-is-heard-in-debut-with-city.html&lt;br /&gt;
*https://www.officialgazette.gov.ph/1971/03/24/presidents-week-in-review-may-14-may-20-1971/&lt;br /&gt;
*https://lawphil.net/judjuris/juri1960/mar1960/gr_l-10534_1960.html&lt;br /&gt;
*https://en.everybodywiki.com/Dalisay_Aldaba&lt;br /&gt;
*https://web.archive.org/web/20080710052445/http://www.aldabafamily.org/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;External Links&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://www.elib.gov.ph/results.php?f=subject&amp;amp;q=Aldaba%2C+Dalisay+J.+--+Biography&lt;br /&gt;
*https://theatercomplex.upd.edu.ph/university-theater/&lt;br /&gt;
*https://lakansining.wordpress.com/2016/12/18/university-of-the-philippines-quezon-city-ramon-magsaysay-avenue/12-1960-dalisay-j-aldaba-recital-hall-1/&lt;br /&gt;
*https://cdn.aaa.org.hk/_source/digital_collection/fedora_extracted/15423.pdf&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Jose_C._dela_Rama&amp;diff=6612</id>
		<title>Jose C. dela Rama</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Jose_C._dela_Rama&amp;diff=6612"/>
		<updated>2025-06-06T05:02:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Aritcle by [[Sammerry_F]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Jose C. Dela Rama.jpg|250px|right|Jose C. dela Rama]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Jose C. dela Rama&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(- Mayo 9,  2016)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si Jose C. Dela Rama Sr. ay ipinanganak sa Taal, Bocaue Bulacan. Siya ay nagtapos ng sekondarya sa Bulacan High School noong 1946. Hinahangaan ang kaniyang paggampan sa kaniyang propesyon bilang abogado at hukom. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nagpatuloy siya sa paglilingkod sa hudikatura sa loob ng ilang taon na kalaunan ay siyang naging Associate Justice ng Court of Appeals. Dagdag pa sa kaniyang naging gawaing panghukuman, inilaan din niya ang kaniyang sarili sa pagtuturo ng batas sa Far Eastern University at sa Pamantasan ng Lungsod ng Maynila. Sa kaniyang matalinong kadalubhasaan para sa edukasyon, ito ang nagbunsod sa kanya upang maging dekano (dean) ng Marcelo H. del Pilar College of Law sa Bulacan State University. Si Dela Rama ay naging MHPNHS PTA chairperson sa loob ng labing siyam na taon na aktibong sumuporta sa Marcelo H. Del Pilar National High School (MHPNHS), kung saan lahat ng kanyang limang anak na lalaki at babae ay nag-aral. Si dating Court of Appeals Justice Jose C. dela Rama Sr. Ang ponente sa kasong libel na isinampa ni dating pangulong Corazon C. Aquino laban kina Louie Beltran at Max Soliven. Dahil sa pagsulat na siya ay &amp;quot;nagtago sa ilalim ng kanyang kama&amp;quot; sa panahon ng isang pag-aalsa noong Agosto 1987. Pinanindigan ni dela Rama ang kalayaan sa pamamahayag (press freedom) at pinawalang-sala ang dalawang akusado sa apela. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sina Jose dela Rama Sr. at ang kaniyang asawa na si Dolores Ignacio, ay nabiyayaan ng limang anak na nag ngangalang, Rebecca, Jose-Fina, Cynthia, Jose Jr., at Ruth.Ang kahanga-hangang si Jose C. de la Rama Sr. ay pumanaw sa kaniyang pagtulog noong Mayo 9, 2016. Ang kanyang pamana ay nagsisilbing inspirasyon sa lahat ng nagsisikap na itaguyod ang kahalagahan ng pagiging patas at integridad sa larangan ng batas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt; References &amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://www.upi.com/Archives/1992/10/23/Philippine-publisher-columnist-lose-libel-suit-to-former-President-Aquino/7356719812800/&lt;br /&gt;
*https://www.upi.com/Archives/1995/11/14/Manila-court-rejects-Aquino-libel-suit/4614816325200/&lt;br /&gt;
*https://kahimyang.com/kauswagan/articles/2457/today-in-philippine-history-october-12-1987-cory-aquino-filed-a-libel-suit-against-columnist-luis-beltran&lt;br /&gt;
https://apnews.com/ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Dr._Jose_R._Reyes&amp;diff=6611</id>
		<title>Dr. Jose R. Reyes</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Dr._Jose_R._Reyes&amp;diff=6611"/>
		<updated>2025-06-06T05:02:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Eliz_F]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Dr. Jose R. Reyes.png|250px|right|Dr. Jose R. Reyes]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Dr. Jose R. Reyes&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Hulyo 3, 1902 - Enero 27, 1964)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si Dr. Jose R. Reyes ay ipinanganak sa Malolos, Bulacan, kay Vicente Tatoco Reyes at Olympia Reyes-Reyes. Siya ay nakapagtapos sa Bulacan High School noong &#039;&#039;&#039;1918&#039;&#039;&#039;. Nakapagtapos din sa Kolehiyo ng Medisina sa Pamantasan ng Pilipinas noong &#039;&#039;&#039;1928&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Siya ay nagsilbi bilang chief ng North General Hospital noong 1948 hanggang 1964. Sa kaniyang termino ay naglaan ang gobyerno ng 200,000 pesos para sa isang bagong ospital sa north district ng Maynila noong 1956 &#039;&#039;dahil umapela siya sa mga ahensya ng gobyerno para sa tulong&#039;&#039;. Pinili ang San Lazaro Compound bilang lugar, at ang ospital ay natapos at pinasinayaan noong Pebrero 28, 1957, sa tulong ng International Cooperation Agency. Ang North General Hospital ay nagbukas para sa serbisyo noong Oktubre 1957. Noong 1987 naman, ang ospital ay ipinangalan para sa kanyang karangalan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bago pa man pumasok sa kolehiyo ang gusto niyang kurso ay Veterinary Science ngunit hindi pumayag ang kanyang ama. Nang lumaki ay napamahal pa rin ito sa mga manok at sa kanilang tahan ay marami siyang alagang Texas Fighting Cocks sa kanilang bakuran. Dahil dito, tinaguriang &#039;&#039;“Cock Surgeons”&#039;&#039; sa kadahilanang pagkatapos ng laban ay agad niya itong binibigyang medikal na atensyon at inihahanda sa susunod na laban. Nagkaroon sila ng tatlong supling ng kanyang asawa na si &#039;&#039;Natividad Revilla-Reyes&#039;&#039;. Sa kasamaang palad, siya ay pumanaw noong ika-27 ng Enero sa taong 1964.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt; References &amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://jrrmmc.gov.ph/transparency-seal/about-jrrmmc/our-history&lt;br /&gt;
*https://www.geni.com/people/Dr-Jose-R-Reyes/6000000013263761362&lt;br /&gt;
*https://www.facebook.com/OfficialJRRMMC/photos/today-is-the-115th-birthday-of-dr-jose-r-reyes-in-commemoration-here-is-a-memory/1341552135965191/?paipv=0&amp;amp;eav=AfaSbPfQbUTt62-cEkv_WszrkVG8uYyanqjn8czcwYPi9Z8LRSM68ZChn0cwKZ9SiP0&amp;amp;_rdr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt; External Links &amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://www.facebook.com/OfficialJRRMMC/photos/congratulations-dr-jose-r-reyes-must-be-proudphoto-credit-to-mr-jose-boyboy-r-re/1331400790313659/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Hermenigildo_R._Reyes&amp;diff=6610</id>
		<title>Hermenigildo R. Reyes</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Hermenigildo_R._Reyes&amp;diff=6610"/>
		<updated>2025-06-06T05:02:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Aritcle by [[kim_A]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hermenigildo R. Reyes&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Marso 31, 1898 - Hulyo 30, 1983)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si Hermenigildo R. Reyes ay pinanganak noong Marso 31, 1898, sa Malolos, Bulacan, kina Vicente Tantaco Reyes at Olympia San Agustin-Reyes. Nagtapos siya ng sekondarya sa Bulacan High School noong 1924. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nagtapos siya ng Batsilyer sa Sining sa Unibersidad ng Ateneo de Manila at Batsilyer sa Batas sa Unibersidad ng Pilipinas noong 1914. Nakuha naman niya noong 1918, ang Batsilyer sa Electrical Engineering sa Cornell University sa New York, at noong 1935, siya ay naatasan sa Integrated Bar of the Philippines. Siya din ay naatasan bilang Associate professor sa U.P Mechanical and Electrical department at naglingkod bilang presidente ng U.P. Electronic and Electrical engineers alumni association. Kasama rin siya sa nagtatag at nagsilbi bilang pangalawang presidente ng Far Eastern University noong 1945 hanggang 1946. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noong 1961 hanggang 1967, siya ay naglingkod sa World Scout Committee at pinangalan kay Hermenigildo R. Reyes ang main campus ng Central College of the Philippines. Namatay si Hermenigildo R. Reyes noong Hulyo 30, 1983, sa edad na 85.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt; References &amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://ancestors.familysearch.org/en/K8C9-VVP/hermenigildo-r-reyes-sr-1905-1982&lt;br /&gt;
*https://www.wikiwand.com/en/Hermenegildo_Reyes&lt;br /&gt;
*https://www.google.com/url?sa=t&amp;amp;source=web&amp;amp;rct=j&amp;amp;opi=89978449&amp;amp;url=https://en.m.wikipedia.org/wiki/Hermenegildo_Reyes&amp;amp;ved=2ahUKEwj4nrSp0a-CAxWdyzgGHf66BEcQFnoECA0QAQ&amp;amp;usg=AOvVaw1Wt7XdMkWWSMUY38dWpkjL&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Marcelo_S._Balatbat&amp;diff=6609</id>
		<title>Marcelo S. Balatbat</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Marcelo_S._Balatbat&amp;diff=6609"/>
		<updated>2025-06-06T05:01:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Sammerry_F]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Marcelo S. Balatbat.jpg|250px|right|Marcelo S. Balatbat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Marcelo S. Balatbat&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Setyembre 4, 1908 - 2000)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ipinanganak si &#039;&#039;Marcelo S. Balatbat&#039;&#039; sa Hagonoy, Bulacan, noong Setyembre 4, 1908. Nagtapos siya ng sekondarya sa Bulacan High School noong &#039;&#039;&#039;1927&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nakapagtrabaho siya sa Kagawaran ng Komersyo at lumipat sa Kagawaran ng Pagbabangko noong 1930s. Kalaunan, siya ay naging realtor bago maging presidente ng Philippine Chamber of Commerce. Siya ay itinalaga bilang kalihim ng Departamento ng Komersyo at Industriya at naging kasapi ng Pambansang Sangguniang Ekonomiko.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si Marcelo S. Balatbat ay kinasal kay &#039;&#039;&#039;Virginia Martinez&#039;&#039;&#039; at sila ay may &#039;&#039;isang anak na si&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;Jose Balatbat&#039;&#039;&#039;. Pumanaw si Balatbat noong taong &#039;&#039;&#039;2000&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt; References &amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://www.familysearch.org/tree/person/details/LJLT-64D&lt;br /&gt;
*https://www.ancestry.com.au/genealogy/records/marcelo-balatbat-24-3ss6xxf&lt;br /&gt;
*https://www.officialgazette.gov.ph/1967/12/15/proclamation-no-315-s-1967/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt; External Links &amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://psa.gov.ph/system/files/main-publication/1967%2520Foreign%2520Trade%2520Statistics%2520of%2520the%2520Philipines.pdf&lt;br /&gt;
*https://www.familysearch.org/tree/person/about/LJLT-6Q4&lt;br /&gt;
*https://www.familysearch.org/tree/person/details/LJLT-6X1&lt;br /&gt;
*https://www.familysearch.org/tree/person/details/LJLT-6NV&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category: Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Dr._Elpidio_%E2%80%9CElpi%E2%80%9D_I._Valencia&amp;diff=6608</id>
		<title>Dr. Elpidio “Elpi” I. Valencia</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Dr._Elpidio_%E2%80%9CElpi%E2%80%9D_I._Valencia&amp;diff=6608"/>
		<updated>2025-06-06T05:01:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Carlos_A]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Dr. Elpidio “Elpi” I. Valencia.jpg|250px|right|Dr. Elpidio “Elpi” I. Valencia]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Dr. Elpidio “Elpi” I. Valencia&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Setyembre 2, 1913 - Hunyo 15, 2013)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Isinilang si Dr. Valecia noong &#039;&#039;&#039;Setyembre 2, 1913.&#039;&#039;&#039; Si Dr. Valencia ay nagtapos ng sekondarya sa Bulacan High School noong &#039;&#039;&#039;1931&#039;&#039;&#039;. Siya ay naging isang Fulbright Scholar at isang Leader&#039;s Grantee sa Atomic Medicine sa Sloan Kettering Memorial Hospital sa New York. Nakuha niya ang kanyang degree sa Medisina mula sa UST. &#039;&#039;Si Dr. Valencia ay isang pribadong practitioner sa Radiology bago siya hinirang na Kalihim ng Kalusugan ni Pres. Carlos P. Garcia&#039;&#039;, at sa kanyang kabataan, &#039;&#039;nagsilbi rin siya kay Pres. Sergio Osmena bilang manggagamot at military aide-de-camp&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sa panahon ng kanyang panunungkulan na tumagal hanggang Disyembre taon ng 1961, siya ay nakatuon bukod sa iba pang mga bagay, sa mga grupo ng etnikong minorya sa Pilipinas. Nagtayo siya ng isang proyekto upang mabigyan ng modernong gamot at iba pang pangunahing pangangailangan ang mga naturang grupo sa malalayong lugar. Naging direktor din siya ng Manila Tumor Clinic at siya rin ay tagapangulo o presidente ng iba&#039;t ibang organisasyong medikal. Kinatawan din niya ang Pilipinas sa iba&#039;t ibang internasyonal at dayuhang organisasyon tulad ng &#039;&#039;&#039;World Health Organization (WHO),&#039;&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;NY Academy of Sciences&#039;&#039;&#039;, &#039;&#039;&#039;US Public Health Service&#039;&#039;&#039;, &#039;&#039;&#039;US Medical Corps&#039;&#039;&#039;, at taunang Kongreso ng &#039;&#039;&#039;Royal Society of Public Health&#039;&#039;&#039; sa England.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nakatanggap siya ng ilang pagkilala tulad ng pinakamataas na parangal para sa mga serbisyong medikal at ospital na ibinigay ng Portugal. Dagdag pa dito, siya ay naging Knight Commander ng Rizal, siya rin ay &#039;&#039;co-founder, treasurer&#039;&#039; at &#039;&#039;vice president&#039;&#039; ng &#039;&#039;&#039;Philippine Cancer Society&#039;&#039;&#039; at naging &#039;&#039;chairman&#039;&#039; ng &#039;&#039;&#039;UNICEF’s Program&#039;&#039;&#039; para sa Pilipinas at ang DOH’s Project para sa Tribal Minorities. Pagkatapos niyang maging isang Knight ng St. Gregory the Great, ang kanyang ranggo ay itinaas sa Commander ng Vatican. Siya ay pumanaw noong &#039;&#039;&#039;Hunyo 15, 2013&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;References&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://www.peoplepill.com/i/elpidio-valencia/&lt;br /&gt;
*https://www.philstar.com/opinion/2009/09/02/501149/elpi-valencia-96-achiever-french-award-harper&lt;br /&gt;
*https://www.chanrobles.com/scdecisions/jurisprudence1963/aug1963/gr_l-20864_1963.php&lt;br /&gt;
*http://www.filipinogenealogy.com/2017/03/philippine-family-trees-series-3.html?m=1&lt;br /&gt;
*https://www.pressreader.com/philippines/the-philippine-star/20121125/283326109642118&lt;br /&gt;
*https://www.nl.m.wikipedia.org/wiki/Elpidio_Valencia&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Alfredo_Tolentino_Aldaba&amp;diff=6607</id>
		<title>Alfredo Tolentino Aldaba</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Alfredo_Tolentino_Aldaba&amp;diff=6607"/>
		<updated>2025-06-06T05:01:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Sammerry_F]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Alfredo Tolentino Aldaba&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Oktubre 6, 1921 - 2006)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si &#039;&#039;Alfredo Tolentino Aldaba&#039;&#039; ay pinanganak sa Sabitan, Malolos, Bulacan, noong Oktubre 6, 1921, kina Nicolas Enriquez Aldaba and Narcisa Estrella Tolentino. Nagtapos siya ng elementarya sa Malolos Elementary School noong 1934 at sekondaryang edukasyon sa Bulacan High School noong &#039;&#039;&#039;1938&#039;&#039;&#039;. Siya ay nagtapos sa kolehiyo ng Civil Engineering sa Mapua Institute of Technology noong 1942. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si Aldaba &#039;&#039;ang inhinyero sa likod ng muling pagtatayo ng Casa Real at ng Immaculate Conception Seminary&#039;&#039;. Aktibo rin siya sa mga socio-civic na organisasyon tulad ng Knights of Columbus kung saan siya ay isang &#039;&#039;Grand Knight&#039;&#039;. Tumanggap siya ng &#039;&#039;&#039;Papal Award&#039;&#039;&#039; noong &#039;&#039;&#039;1975&#039;&#039;&#039; at nakatanggap pa ng iba&#039;t ibang pagkilala mula sa gobyerno at non-government organizations. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inorganisa ni Aldaba ang Sto. Rosario Credit Cooperative at itinatag ang Handugan Foundation. Kagaya ng kanyang tiyuhin na si Guillermo Tolentino, naglaan siya ng oras upang mag-ambag sa sining sa pamamagitan ng kanyang mga guhit at eskultura. Siya ay ikinasal sa kapwa BHS at MIT alumnus, na si Arch. Beatriz Tiongson. Si Alfredo Tolentino Aldaba ay pumanaw sa taong &#039;&#039;&#039;2006&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt; External Links &amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*http://akyat-bahay-gangster.blogspot.com/2016/05/cxi-heritage-structure-saved-casa-real.html&lt;br /&gt;
*https://en.m.wikipedia.org/wiki/Knights_of_Columbus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Dr._Francisco_O._Santos&amp;diff=6606</id>
		<title>Dr. Francisco O. Santos</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Dr._Francisco_O._Santos&amp;diff=6606"/>
		<updated>2025-06-06T05:00:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Princess_D]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Dr. Francisco O. Santos.jpg|350px|right|Dr. Francisco O. Santos]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Dr. Francisco O. Santos&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Hunyo 3, 1892 - Pebrero 19, 1983)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si Dr. Francisco O. Santos ay isinilang sa Calumpit, Bulacan, noong Hunyo 3, 1892, at anak nila Gng. Maria Alvarez at G. Miguel Okang Santos. Nagtapos ng sekundarya sa Bulacan High School noong &#039;&#039;&#039;1912&#039;&#039;&#039; bilang isang balediktoryan. Nag Kolehiyo si Santos sa Unibersidad ng Pilipinas noong 1914 na nagtapos sa batsilyer sa sining at ito ay kumuha rin ng Masteral sa Unibersidad ng Pilipinas noong 1919. Nag aral din si Santos sa Yale University para naman sakaniyang titulo ng doktor sa Biyokimika noong 1922. Bukod sa Yale University, kumuha rin si santos ng iba pang kurso sa Minnesota University, Columbia University, and Cornell University.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Siya ay naging guro o katulong sa matematika noong 1914 hanggang 1917 sa Unibersidad ng Pilipinas. Mula namang 1917 to 1999, siya ay naging propesor sa Yale University. Simula 1999 hanggang 1922 siya ay naging katulong ng propesor ng agrikultura at kimika. Si Santos naman ay naging iugnay propesor noong 1922 to 1926. At naging Iugnay propesor at Punong tagapag turo sa nutrisyon noong 1926 to 1929. At naging propesor ng Kolehiyo sa agrikultura sa Unibersidad ng Pilipinas hanggang ito ay mag retiro noong 1959 at siya ay naging ‘Professor Emeritus’. Si Dr. Francisco O. Santos ay pinangaralan bilang isang National Scientist dahil sakaniyang parte sa Nutrisyon ng Tao at Pang-agrikultura Kimika noong 1983. &lt;br /&gt;
Siya ay kilala ng mga tao dahil sa kaniyang tulong para maiangat ang nutrisyon ng mga Pilipino lalo na sa mga lugar na mas nangangailangan ng nutrisyon. Si Dr. Santos ang naka diskubre ng anti-beriberi sa isang kamote at ang kahalagahan ng kamote para sa nutrisyon. Isa rin siya sa mga unang tagapagtaguyod ng paghahardin sa bahay, na binanggit ang mga prutas, at gulay bilang mahusay na mapagkukunan ng mga suplementong bitamina.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kinasal siya noong hulyo 29, 1923, kay Adela Paz De Guzman ng Malolos, Bulacan, at sila ay nagkaroon ng limang anak na sina: Fernando, Celso, Orlando, Ruben, at Adela. Si Dr. Francisco O. Santo ay pumanaw sa edad na 90 noong ika-19 ng Peberero sa taong 1983. Pumanaw ito na may malaking kontribution sa nutrisyon at may malasakit sa mamamayang pilipino.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt; References &amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://philippineculturaleducation.com.ph/santos-francisco-o/&lt;br /&gt;
*https://peoplaid.com/2019/09/26/francisco-santos/&lt;br /&gt;
*https://www.geni.com/people/Francisco-O-Santos/6000000002693970899&lt;br /&gt;
*https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Dr._Francisco_O._Santos.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt; External Links &amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://biosidmartin.com/who-is-francisco-o-santos-ph/.&lt;br /&gt;
*https://www.flipscience.ph/features/national-scientist-francisco-santos/.&lt;br /&gt;
*https://www.officialgazette.gov.ph/lists/national-scientists-of-the-philippines/.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Dr._Enrique_Florencio_P._Ochoa&amp;diff=6604</id>
		<title>Dr. Enrique Florencio P. Ochoa</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Dr._Enrique_Florencio_P._Ochoa&amp;diff=6604"/>
		<updated>2025-06-06T05:00:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Rancy_D]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Dr. Enrique Florencio P. Ochoa.jpg|280px|right|Dr. Enrique Florencio P. Ochoa]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Dr. Enrique Florencio P. Ochoa&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si &#039;&#039;&#039;Dr. Enrique Florencio P. Ochoa&#039;&#039;&#039; ay ipinanganak sa Baliwag, Bulacan. Siya ay naka pagtapos ng sekondarya sa &amp;lt;u&amp;gt;Bulacan High School&amp;lt;/u&amp;gt; noong &#039;&#039;&#039;1909&#039;&#039;&#039;. Nagtapos siya ng kolehiyo sa &amp;lt;u&amp;gt;Unibersidad ng Pilipinas sa kursong medisina&amp;lt;/u&amp;gt; noong &#039;&#039;&#039;1915&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Isa si Dr. Enrique Florencio P. Ochoa ay isang &amp;lt;span style=&amp;quot;background:gold&amp;quot;&amp;gt;Physician&amp;lt;/span&amp;gt; na nag-trabaho sa iba&#039;t ibang Ospital. Siya ay nagsilbi sa larangan ng kalusugan bilang &amp;lt;span style=&amp;quot;background:gold&amp;quot;&amp;gt;senior surgeon at medical inspector sa dibisyon ng sanitasyon.&amp;lt;/span&amp;gt; Naatasan din siya sa &amp;lt;u&amp;gt;Lanao at Mountain Province&amp;lt;/u&amp;gt; bilang &amp;lt;span style=&amp;quot;background:gold&amp;quot;&amp;gt;distritong opisiyal ng kalusugan (District Health Officer).&amp;lt;/span&amp;gt; Pagkatapos naman nito ay naging isa siya sa mga naging &amp;lt;span style=&amp;quot;background:gold&amp;quot;&amp;gt;Hepe sa Kawanihan ng mga Ospital (Chief of the Bureau of Hospitals).&amp;lt;/span&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si Dr. Enrique Ochoa ay ikinasal kay binibining &amp;lt;u&amp;gt;Elisa Rosales V. Ochoa.&amp;lt;/u&amp;gt; Si Elisa Rosales V. Ochoa ay ang &amp;lt;span style=&amp;quot;background:gold&amp;quot;&amp;gt;Pinaka-unang Congresswoman sa pilipinas noong 1941.&amp;lt;/span&amp;gt; Sila ay nagkaroon ng anak na si &amp;lt;u&amp;gt;Aida Ochoa Veloso.&amp;lt;/u&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;References&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
* https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Dr._Enrique_Florencio_P._Ochoa.jpg&lt;br /&gt;
* https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=pfbid0hZCfnUk8xvr5jaFEwByAtULFCo5SwVmhn7XBh3X5NDMxS6Ce42XrWtBtn9me3AZAl&amp;amp;id=100010234808027&amp;amp;mibextid=Nif5oz&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;External Links&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Elisa_Ochoa&lt;br /&gt;
* https://www.merriam-webster.com/dictionary/physician&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Ten._Cecilio_Ramos_Abraham&amp;diff=6603</id>
		<title>Ten. Cecilio Ramos Abraham</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Ten._Cecilio_Ramos_Abraham&amp;diff=6603"/>
		<updated>2025-06-06T05:00:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Eliz_F]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Ten. Cecilio Ramos Abraham&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Mayo 15, 1923 - 1944)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si &#039;&#039;Cecilio Ramos Abraham&#039;&#039; ay ipinanganak sa Tiaong, Baliwag, Bulacan, kina Jose Abraham at Flora Ramos &#039;&#039;&#039;noong ika-15 ng Mayo ng taong 1923&#039;&#039;&#039;. Nakapagtapos siya ng Sekondarya sa Bulacan High School noong &#039;&#039;&#039;1942&#039;&#039;&#039;. Sa kalagitnaan ng Ikalawang Digmaang Pandaigdig bandang 1940s, &#039;&#039;sumali siya sa digmaan bilang miyembro ng Third Regiment&#039;&#039;, Lugar Militar ng Bulacan, ngunit habang nasa isang misyon sa Bocaue, Bulacan, siya ay brutal na dinakip, pinahirapan, at kalaunan ay pinatay ng mga Hapones. Dahil sa kaniyang katapangan ay itinuring siyang bayani ng kilusang gerilya. Bilang karangalan, ay pinangalanan sa kanyang bayan ang lugar na kanyang tahanan, ito ay tinatawag na barangay Tenyente Cecilio Abraham. Ang pagsaksi sa isang pagpupugay na nagpaparangal sa kagitingan at dedikasyon ng isang taong nagsilbi sa kanilang bansa at mga tao.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Bienvenido_A._Ramos&amp;diff=6602</id>
		<title>Bienvenido A. Ramos</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Bienvenido_A._Ramos&amp;diff=6602"/>
		<updated>2025-06-06T04:59:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Aritcle by [[Sammerry_F]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Bienvenido A. Ramos.jpg|250px|right|Bienvenido A. Ramos]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Bienvenido A. Ramos&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Enero 15, 1934 - Abril 24, 2012)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si Bienvenido A. Ramos ay Ipinanganak sa Atlag, Malolos, Bulacan, noong  Enero 15, 1934 kina Dominador L. Ramos at Modesta Avendano. Isang mahusay na Pilipinong manunulat at editor si Bienvenido na kilala rin sa kaniyang palayaw na Ben. Siya ay nag-aral ng sekondarya sa Bulacan High School at nagtapoos noong taong 1951.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nag pakita ng kahusayan si Bienvenido sa editoryal na pagsusulat na naging daan ng kaniyang pagkahirang bilang Filipino editor ng The Republic. Siya ay kinilala at ginawaran ng gintong medalya sa pagsulat ng editoryal (Pilipino) sa patimpalak na Secondary Schools Press Conference na ginanap sa Iloilo noong 1950. Sekondaryang estudyante pa lamang si Bienvenido nang inilathala ang kaniyang mga akdang pampanitikan sa Filipino sa mga pambansang magasin na Liwayway, Ilang-ilang, at Sinag-tala. Ang kaniyang mga unang tagumpay ay nakakuha ng malawakang pagkilala at kaniyang naging pundasyon para sa kaniyang mga tagumpay sa hinaharap. Noong 1978, si Bienvenido ay naging editor-in-chief ng Liwayway kung saan walang takot niyang itinaas ang kanyang mga opinyon sa pamamagitan ng pagsulat ng mga artikulong kritikal sa batas Militar (Martial law). Si Bienvenido ay ginawaran ng maraming parangal sa panitikan. Pagkilala sa kanyang kahanga-hangang kontribusyon sa tula, ang titulong “Poet Laureate” ay ibinigay kay Bienvenido noong 1979 mula sa Surian ng Wikang Pambansa (SWP), National Press Club, at Makata Inkorporada. Siya rin ay pinarangalan ng Catholic Mass Media Award ng literary recognition. Dagdag pa rito, natanggap rin niya ang The Dangal ng Lipi Award noong 1990 at ang Gawad Plaridel Lifetime Achievement Award noong 2005, mga parangal sa pagkilala sa kaniyang makabuluhang kontribusyon sa panitikang Filipino. Ilan lang iyan sa mga parangal na binigay kay Bienvenido, halos lahat ng parangal sa larangan ng pagsusulat ay kaniyang nakamit. Nakapagsulat siya ng kahanga-hangang hanay ng tatlong daang maikling kwento, labing-dalawang prosa na nobela, dalawang daang pocketbook na nobela, limang daang tula, at isang daang komposisyon ng balagtasan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang kahanga-hangang Bienvenido A. Ramos ay pumanaw noong Abril 24, 2012, sa edad na pitumpu&#039;t walong taong gulang. Bago siya namatay, nag sambit siya ng pag-amin sa sarili na nagawa na niya ang kanyang layunin sa kanyang hiram na buhay. Hindi mapag-aalinlanganan na ang mga sinulat ni Bienvenido ay malaking impluwensya at may kahulugan ang mga pangaral na kaniyang nakamit. Tiyak na kakaiba ang naiwang marka ni Bienvenido A. Ramos sa panitikan ng Pilipinas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt; References &amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*https://www.imdb.com/name/nm2870971/bio/&lt;br /&gt;
*https://www.blogger.com/profile/16603275983898064797&lt;br /&gt;
*https://www.facebook.com/BienvenidoAvendanoRamos&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Dr._Juan_Sepulveda_Fernando&amp;diff=6601</id>
		<title>Dr. Juan Sepulveda Fernando</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Dr._Juan_Sepulveda_Fernando&amp;diff=6601"/>
		<updated>2025-06-06T04:59:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Rancy_D]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Dr. Juan Sepulveda Fernando&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Disyembre 27, 1890 - 1972)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si &#039;&#039;Dr. Juan Sepulveda Fernando&#039;&#039; ay ipinanganak sa Bulakan, Bulacan, at siya ay anak nina &amp;lt;u&amp;gt;Francisco S. Fernando&amp;lt;/u&amp;gt; at &amp;lt;u&amp;gt;Maria Rodrigo.&amp;lt;/u&amp;gt; Si Juan Sepulveda ay nagtapos ng sekondarya sa &amp;lt;u&amp;gt;Bulacan High&amp;lt;/u&amp;gt; noong &#039;&#039;&#039;1909&#039;&#039;&#039;. &amp;lt;mark&amp;gt;Siya ang unang Balediktoryan sa unang limang nakapagtapos sa Bulacan High School.&amp;lt;/mark&amp;gt; Pagkaraan nito ay nag aral siya at nakapag tapos sa &amp;lt;u&amp;gt;Unibersidad ng Pilipinas Kolehiyo ng Medisina at Pag-oopera&amp;lt;/u&amp;gt; noong &#039;&#039;&#039;1914.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si Dr. Fernando ay nakapag trabaho sa iba’t ibang larangan ng pampublikong kalusugan. Kabilang dito ay ang pagiging Hepe niya sa Sanitasyon ng Kawanihan ng mga Ospital at Opisyal ng Kalusugan (&amp;lt;u&amp;gt;Chief of Sanitation of the Bureau of Hospitals and District Health Officer&amp;lt;/u&amp;gt;) o Punong Doktor sa probinsiya ng Bulacan. &lt;br /&gt;
&amp;lt;mark&amp;gt;Ayon kay Maria Espino Reyes, si Dr. Fernando, ay ang pinaka-unang presidente ng asosasyon para sa Bulacan High School Alumni.&amp;lt;/mark&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;mark&amp;gt;Siya ay ikinasal kay Encarnacion Gatmaitan na siya ding nakapagtapos sa Bulacan High School at kasama sa pangkat 1915.&amp;lt;/mark&amp;gt; Taong &#039;&#039;&#039;1972&#039;&#039;&#039; pumanaw ang doktor na si Juan Sepulveda Fernando.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Geminiano_T._de_Ocampo&amp;diff=6599</id>
		<title>Geminiano T. de Ocampo</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Geminiano_T._de_Ocampo&amp;diff=6599"/>
		<updated>2025-06-06T04:58:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Carlos_A]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Geminiano T. de Ocampo.jpg|300px|right|Geminiano T. de Ocampo]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Geminiano T. de Ocampo&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Setyembre 16, 1907 - Setyembre 2, 1987)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Siya ay ang tinaguriang  “&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Ama ng Makabagong Optalmolohiya&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;” sa Pilipinas. Isinilang si Dr. Geminiano T. de Ocampo sa Malolos, Bulacan, noong Setyembre 16 ng taon 1907 na anak nina G. Juan de Ocampo at Gng. Vicenta Tiongson. Si Dr. de Ocampo ay nagtapos bilang valedictorian sa Bulacan High School noong 1925. Nagtapos din siya ng medisina sa Unibersidad ng Pilipinas noong &#039;&#039;&#039;1932&#039;&#039;&#039;, at pagkatapos ay nagpatuloy sa pagdadalubhasa sa ophthalmology.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kilala siya bilang isa sa pinakamahusay na optalmologo ng bansa, mananaliksik, imbentor, manunulat, at lider sibiko. Pinangunahan niya ang pagtatatag ng kauna-unahang ospital ng mata sa Pilipinas at naging susi sa pag-organisa ng &#039;&#039;&#039;Philippine Ophthalmological Society&#039;&#039;&#039; at ng &#039;&#039;&#039;Philippine Eye Research Institute&#039;&#039;&#039;. Bilang isang imbentor, nagdisenyo siya ng bagong instrumento na tinaguriang de Ocampo corneal dissector. Siya rin ang unang siruhano na nagpasimula ng corneal transplantation sa Pilipinas na nagbigay pukaw sa pansin sa larangan ng medisina kung saan siya ay iginawaran na Pambansang Alagad ng Agham noong &#039;&#039;&#039;1982&#039;&#039;&#039;.Isa sa pinakamahalagang saliksik na kaniyang pinamunuan ay ang Case Report on Neovasculogenesis of the Retina, Perivasculitis, and Plevitis Retina na nailathala noong &#039;&#039;&#039;1944&#039;&#039;&#039;. Sumulat rin siya ng isang komprehensibong ulat na pina-magatang &#039;&#039;&#039;“Blindness During the Japanese Occupation in the Philippines&#039;&#039;&#039;.” Pagkatapos ng Ikalawang Digmaang Pandaigdig, nagtungo si Dr. de Ocampo sa Estados Unidos upang ipagpatuloy ang mas mataas na pagsasanay. Dito niya natutunan ang makabagong paraan ng corneal transplantation at sinimulang gamitin sa Filipinas. Inimbento rin niya ang de Ocampo corneal dissector na nagpadali ng proseso ng pagtitistis sa mata at makalipas ang ilang taon ay itinatag niya ang &#039;&#039;&#039;De Ocampo Eye Hospital&#039;&#039;&#039; noong &#039;&#039;&#039;1952&#039;&#039;&#039;, ang kauna-unahang ospital ng mata sa Pilipinas ngunit sa kasamaang palad ay pumanaw sya noong &#039;&#039;&#039;Setyembre 2 ng taon 1987&#039;&#039;&#039; sa edad na 79 kinikilala pa din sya bilang parangal sa kanyang mga ambag sa larangan ng medisina.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;References&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://www.officialgazette.gov.ph/banner-artwork/germiniano-de-ocampo/&lt;br /&gt;
*https://www.members.nast.ph/index.php/list-of-national-scientist&lt;br /&gt;
*https://www.stii.dost.gov.ph/1576-national-artist-dr-geminiano-de-ocampo-s-legacy-lives-on-at-the-dost-stii-library&lt;br /&gt;
*https://www.herdin.ph/index.php?view=research&amp;amp;cid=19114&lt;br /&gt;
*https://paojournal.com/article/pioneer-in-eye-research/ &lt;br /&gt;
*https://newsinfo.inquirer.net/398159/geminiano-t-de-ocampo-visionary-awards-recognizing-efforts-in-medical-research&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;External Links&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://www.nast.dost.gov.ph/index.php/about-nast/functions/recognition?id=106&lt;br /&gt;
*https://www.facebook.com/story.php?story_fbid=3305661109681139&amp;amp;id=1922575111323086&amp;amp;m_entstream_source=permalink&amp;amp;paipv=0&amp;amp;eav=Afbb_2iOy7Tt3Ws8Cr15rso4FijsD7h28XI3SLPyWWXJzRPRR4O44kCTqC2bxJR5YTk&amp;amp;_rdr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Jose_P.W._Tantoco&amp;diff=6598</id>
		<title>Jose P.W. Tantoco</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Jose_P.W._Tantoco&amp;diff=6598"/>
		<updated>2025-06-06T04:58:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Eliz_F]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Jose P.W. Tantoco.jpg|250px|right|Jose PW Tantoco]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Jose P.W. Tantoco&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Enero 18, 1917 —)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si &#039;&#039;Jose P.W. Tantoco&#039;&#039; ay ipinanganak noong &#039;&#039;&#039;Enero 18, 1917&#039;&#039;&#039;, sa San Gabriel, Malolos, Bulacan. Natapos niya ang kaniyang pag-aaral sa mataas na paaralan sa Bulacan High School noong &#039;&#039;&#039;1935&#039;&#039;&#039; at nagtapos ng Batsilyer ng Agham sa Agrikultura titulo sa Unibersidad ng Pilipinas Los Banos noong 1939.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pagkatapos ng graduation, &#039;&#039;nagsimula silang magturo ng agrikultura sa BHS mula 1941 hanggang 1942. Nang maglaon, siya ay naging pinuno ng Vocational Department mula 1945 hanggang 1959.&#039;&#039; Siya ay aktibong nasangkot sa iba&#039;t ibang socio-civic na organisasyon at humawak ng ilang mahahalagang posisyon, tulad ng &#039;&#039;Pangulo ng Malolos Jaycees mula 1956 hanggang 1957&#039;&#039;. Saksi rin siya sa isang kaganapan na naganap noong 1956, noong Setyembre 15 sa simbahan ng Barasoain. Siya ay madamdamin tungkol sa lokal na kasaysayan at ipinaglaban ito sa pamamagitan ng pagsusulat ng mga libro sa paksa. Nagkaroon din si Tantoco ng ilang mahahalagang posisyon, tulad ng Pangulo sa Lipunang Pangkasaysayan ng Bulacan, Bulacan Tourist Center, Malolos 400 Years Celebration, Malolos Casa Real Komite, at Samahan ng mga Guro sa Sekondaryang Paaralan sa Bulacan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;References&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://memory.nhcp.gov.ph/wp-content/uploads/2023/03/Malolos-Supling-ng-Kasaysayan.pdf&lt;br /&gt;
*https://library.lml.org.ph/cgi-bin/koha/opac-detail.pl?biblionumber=13833&lt;br /&gt;
*https://www.officialgazette.gov.ph/1956/09/15/official-month-in-review-september-1-september-15-1956/&lt;br /&gt;
*https://malolosjaycees.blogspot.com/p/malolos-jaycees-past-president.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;External Links&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://www.barasoainchurch.org/about-us/history&lt;br /&gt;
*https://smap.librarika.com/search/detail/2353165&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Estefania_Aldaba-Lim&amp;diff=6597</id>
		<title>Estefania Aldaba-Lim</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Estefania_Aldaba-Lim&amp;diff=6597"/>
		<updated>2025-06-06T04:58:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Aritcle by [[Adrian_A]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Estefania Aldaba-Lim.jpg|250px|right|Estefania Aldaba-Lim]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Estefania Aldaba-Lim&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Enero 6, 1917 - Marso 7, 2007)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si Estefania Aldaba ay ipinanganak noong ika-6 ng Enero taong 1917, sa Malolos, Bulacan, kay Estefania Julian at Amado Aldaba. Siya ay nakapagtapos ng elementarya sa paaralan ng Malolos Elementary at pinagpatuloy naman niya ang kanyang pag-aaral sa Bulacan High School noong 1929. Si Aldaba ay nakapagtapos noong taon 1936 ng Batsilyer sa Edukasyon sa Philippine Women&#039;s University (PWU). Kumuha siya ng Masterado sa Sikolohiya sa Pamantasan ng Pilipinas. Kalaunan, nag-aral siya sa Unibersidad ng Michigan bilang isang iskolar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si Aldaba ay naging miyembro ng Philippine Women&#039;s University mula 1949 Hanggang 1971. Siya din ang kauna-unahang Pilipina na nakakuha ng Doktorado sa Sikolohiyang Klinikal noong 1942. Sa tanong 1948, binuo niya ang Institute of Human Relations sa PWU. Dagdag pa dito, ang mga naging katungkulan niya sa Department of Social Services and Development, Federal Government of the Philippines mula 1971 hanggang taong 1977.  Itinatag din niya ang Museo Pambata noong 1944. Siya ay naging kauna-unahang babaeng Special Ambassador sa United Nations na may ranggong katuwang na kalihim pangkalahatan sa UNICEF-UNESCO International Year of the Child noong 1979. Nakatanggap rin siya ng UN Peace Medal sa parehong taon. Ngunit, lingit sa kaalaman ng ?arami, bata pa lamang ay nagkaroon na ng hilig si Aldaba sa pagkatuto ng klasikong musika, balete, drama, at paglalakbay na nanatili hanggang sa kaniyang pagtanda. Siya din ay isang manunulat na nakagawa ng higit sa 100 artikulo tungkol sa kalusugang pangkaisipan, tama at wastong pagpapalaki sa anak, kapakanan ng mga bata, at karapatan ng mga kababaihan. Ngunit sa kasawiang palad, binawian ng buhay si Estefania Aldaba sa edad na 89 noong ika-7 ng Marso taong 2007.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt; References &amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://feministvoices.com/profiles/estefania-aldaba-lim&lt;br /&gt;
*https://en.m.wikipedia.org/wiki/Estefania_Aldaba-Lim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Gregorio_S._Licaros&amp;diff=6596</id>
		<title>Gregorio S. Licaros</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Gregorio_S._Licaros&amp;diff=6596"/>
		<updated>2025-06-06T04:58:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Sammerry_F]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Gregorio S. Licaros, 1926&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(12 Marso 1909 - Agosto 3, 1983)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ipinanganak si Gregorio S. Licaros sa Meycauayan, Bulacan, noong Marso 12, 1909, kina Catalino Licaros at Anastasia Soriano. Siya ay nagtapos ng sekondarya sa Bulacan High School noong 1926 at nagtapos ng komersiyo sa kolehiyo.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si Licaros ay isang banker at isang pulitiko. Si Licaros ay naging general manager ng GSIS noong 1954 hanggang 1955, siya ang chair of the board of governors ng Development Bank of the Philippines at hinirang bilang ikaapat na Gobernador ng Bangko Sentral ng Pilipinas mula 1970 hanggang 1981. Siya ang humalili kay Alfonso Calalang, isang kapwa nagtapos sa BHS, bilang CB governor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si Gregorio S. Licaros ay ikinasal kay Concepcion Blanco at nagkaroon ng dalawang anak, sina Gregorio Jr. at Abelardo. Pumanaw si Licaros sa edad na 74 taong gulang noong August 3, 1983.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;References&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://www.familysearch.org/tree/person/details/G6Z2-KF3 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;External Links&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://www.familysearch.org/tree/person/about/G6Z2-TLS&lt;br /&gt;
*https://www.familysearch.org/tree/person/about/G6Z2-VD8&lt;br /&gt;
*https://www.familysearch.org/tree/person/about/GL4M-KQ6&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Gabriel_A._Bernardo&amp;diff=6595</id>
		<title>Gabriel A. Bernardo</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Gabriel_A._Bernardo&amp;diff=6595"/>
		<updated>2025-06-06T04:57:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Eliz_F]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Gabriel A. Bernardo.png|250px|right|Gabriel_A._Bernardo]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Gabriel A. Bernardo&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Marso 14, 1891 - Disyembre 5, 1962)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si &#039;&#039;Gabriel Adriano Bernardo&#039;&#039;, isang kilalang iskolar at librarian, ay isinilang sa Barasoain, Malolos, Bulacan, noong Marso 14, 1891, kina G. Mauricio Bernardo y Roque at Gng. Engracia Adriano y Santiago. Si Bernardo ay nagtapos sa Malolos Elementary School at kabilang sa unang limang nagtapos sa Bulacan High School noong &#039;&#039;&#039;1909&#039;&#039;&#039;. Pagtuntong ng kolehiyo siya ay nagpatuloy sa pagkuha ng kanyang Batsilyer sa Sining, Batsiyler ng Agham sa Aklatan, at Masterado ng Sining sa Ingles at Bibliograpiya mula sa Unibersidad ng Pilipinas noong 1916, 1921, at 1923, ayon sa pagkakabanggit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kabilang sa mga maagang nagtapos ng Agham sa Aklatan mula sa UP, si Bernardo ay ginawaran ng iskolarsyip para ipagpatuloy ang karagdagang pag-aaral sa Estados Unidos kung saan ay nag-aral siya sa Unibersidad ng Wisconsin mula 1918 hanggang 1920. Pagkaraan ng ilang taon ay umuwi si Bernardo sa Pilipinas, kung saan ay ginugol ang kanyang buong karera sa aklatan ng Unibersidad ng Pilipinas. Siya ay nagretiro sa UP noong 1957 at naging propesor emeritus. Si Bernardo ay kinilala sa mga titulong &#039;&#039;&#039;&amp;quot;Doyen of Philippine Librarianship,&amp;quot;&#039;&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;&amp;quot;Dean of Filipino Librarians,&amp;quot;&#039;&#039;&#039; at &#039;&#039;&#039;&amp;quot;Ama ng Philippine Librarianship,&amp;quot;&#039;&#039;&#039; bilang pagkilala sa kanyang napakalaking kontribusyon sa larangan ng aklatan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Siya ay kilala bilang isang &#039;&#039;tagapayo sa bawat mag-aaral&#039;&#039; na naghanap ng kaalaman mula sa mga aklat at manuskrito na nasa kanyang pangangalaga. Pumanaw siya noong &#039;&#039;&#039;Disyembre 5, 1962&#039;&#039;&#039;, sa edad na 71 at nag-iwan ng isang pamana na patuloy na nagbibigay inspirasyon sa mga sumunod na henerasyon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ikinasal si Bernardo kay Angelina Victoria Josefa Romero (b. 1898, Plaridel) noong ika-14 ng Disyembre 1921 sa Intramuros, Maynila. Nagkaroon sila ng dalawang anak na sina Sr. Josefina Romero Bernardo O.S.A. (b. 1922) at Antonio Romero Bernardo (b. 1924)&amp;lt;ref&amp;gt;https://www.myheritage.com/research/record-40001-1294761227/gabriel-bernardo-y-adriano-in-familysearch-family-tree&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&amp;lt;iframe src=&amp;quot;https://wikimalolos.com/wikimalolos/images/9/90/Baptismal_GAB.pdf&amp;quot; width=&amp;quot;50%&amp;quot; height=&amp;quot;300px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0;&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;/iframe&amp;gt;&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/File:Gabriel_Adriano_Bernardo_-_Wikipedia,_the_free_encyclopedia.pdf sample encrypted file]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;References&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*Gabriel A. Bernardo https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gabriel_A._Bernardo.png&lt;br /&gt;
*Who is Gabriel A. Bernardo?. Filipino Librarian. (n.d.). https://filipinolibrarian.blogspot.com/2006/03/who-is-gabriel-bernardo.html&lt;br /&gt;
*Gabriel A. Bernardo — Filipino Librarian. (n.d.). https://filipinolibrarian.blogspot.com/2006/03/gabriel-bernardo-filipino-librarian.html&lt;br /&gt;
*https://tuklas.up.edu.ph/Record/UP-99796217605915741&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;External Links&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*Holdings: Gabriel A. Bernardo. (n.d.). https://tuklas.up.edu.ph/Record/UP-99796217605915741&lt;br /&gt;
*The Spanish Colonial Library Institutions on JSTOR. (n.d.). www.jstor.org. https://doi.org/10.2307/42634613&lt;br /&gt;
*Philippine eLib Project. (n.d.). Philippine eLib. https://www.elib.gov.ph/details.php?uid=199e83c14800dfe59820269a7cad2d6b&lt;br /&gt;
*Bulacan holds the 4th provincial conference of public librarians. (n.d.). https://bulacan.gov.ph/bulacan-holds-4th-provincial-conference-of-public-librarians/ &lt;br /&gt;
*Filipinas Heritage Library | Biblio. (n.d.). https://www.filipinaslibrary.org.ph/biblio/46490/ &lt;br /&gt;
*https://zh.wikipedia.org/wiki/%E5%8A%A0%E5%B8%83%E9%87%8C%E5%9F%83%E7%88%BE%C2%B7%E9%98%BF%E5%BE%B7%E9%87%8C%E4%BA%9E%E8%AB%BE%C2%B7%E4%BC%AF%E7%B4%8D%E5%A4%9A#cite_ref-%E8%83%A1_1-2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Rogaciano_Mendoza_Mercado&amp;diff=6594</id>
		<title>Rogaciano Mendoza Mercado</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Rogaciano_Mendoza_Mercado&amp;diff=6594"/>
		<updated>2025-06-06T04:57:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Eliz_F]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Rogaciano Mendoza Mercado.jpg|300px|right|Rogaciano Mendoza Mercado]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Rogaciano Mendoza Mercado&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Nobyembre 5, 1916 - Nobyembre 13, 1989)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si &#039;&#039;Rogaciano Mendoza Mercado&#039;&#039; ay isang kilalang abogado at politiko sa Pilipinas. Siya ay ipinanganak sa Sta. Maria, Bulacan, noong &#039;&#039;&#039;ika-5 ng Nobyembre taong 1916&#039;&#039;&#039;, sa mag-asawang Angel Mercado, isang prinsipal at Apolania Mercado. Siya ay nakapagtapos sa Bulacan High School noong &#039;&#039;&#039;1933&#039;&#039;&#039; at pagkatapos ay kumuha ng kurso sa abogasya sa Unibersidad ng Pilipinas at nakatapos noong 1940.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Naglingkod sa kongreso ng dalawampung taon hanggang madeklara ang Martial Law noong 1972&#039;&#039;. Siya ay napasailalim sa house arrest dahil sa kaniyang pagsalin sa tagalog ng libro ni dating Pangulong Diosdado Macapagal na bumabatikos sa administrasyong Marcos noong 1979. Noong 1984 hanggang 1986, naglingkod siya sa Pambansang Kapulungan at bilang Ministro ng Pagawaing Pampubliko sa ilalim ni Pangulong Corazon Aquino bago siya mahalal muli bilang kinatawan noong 1987.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si Rogaciano M. Mercado ay kinakasama ni Visitacion Algas at nagkaroon sila ng limang supling. Bago pa man siya tumungtong sa paglilingkod sa ating bansa ay naglingkod muna siya sa kanyang bayan, kung saan ang pambayad na kanyang natatanggap ay kadalasang mga agrikultural na produkto katulad ng mga itlog o manok. Dito din ay ginamit niya ang kanyang boses sa pamamagitan ng paggamit ng radio upang bigyang kaalaman ang mga magsasaka tungkol sa mga mahahalagang isyu sa lipunan, katulad ng pagbibili ng boto. Siya ay lubos na iginagalang ng kanyang mga kasamahan at gumanap bilang isang mahalagang papel sa pagpasa ng batas na may kaugnayan sa pagsasabansa sa retail trade. Nag-akda din siya ng mga batas na nakatuon sa edukasyon ng kabataan at modernong pag-aaral sa industriya ng manok. Bilang karagdagan sa pag-isponsor ng mga batas na pinakikinabangan ng mga magsasaka ay gumawa siya ng mga panukalang batas sa pagbibigay ng libreng benepisyo sa ospital. Kabilang siya sa mga kahanga-hangang indibidwal na naglingkod nang may kahusayan, pamumuno, at tuloy-tuloy na pagganap sa katungkulan, ngunit sa edad na 73, siya ay sumakabilang buhay noong Nobyembre 13 taong 1989 dahil inatake sa puso. Gayunpaman, ang kanyang mga kontribusyon sa lipunan ay inaalala at pinapahalagahan habang buhay.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;References&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://www.nytimes.com/1989/11/16/obituaries/rogaciano-mercado-filipino-legislator-73.html&lt;br /&gt;
*https://ldr.senate.gov.ph/congress-author/mercado-rogaciano-m&lt;br /&gt;
*https://www.philstar.com/opinion/2016/11/01/1638557/paying-tribute-ideal-public-servant&lt;br /&gt;
*https://www.geni.com/people/Rogaciano-Mercado/6000000001238879617&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Dr._Gregorio_Tiongson_Velasquez&amp;diff=6593</id>
		<title>Dr. Gregorio Tiongson Velasquez</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Dr._Gregorio_Tiongson_Velasquez&amp;diff=6593"/>
		<updated>2025-06-06T04:56:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Kim_A]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Dr. Gregorio Tiongson Velasquez.jpg|250px|right|Dr. Gregorio Tiongson Velasquez]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Dr. Gregorio Tiongson Velasquez&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Setyembre 2, 1901 - Hulyo 29, 1989)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si Dr. Gregorio Tiongson Velasquez ay ipinanganak noong Setyembre 2, 1909 sa Calumpit, Bulacan kina Zacarias Velasquez at Elena Tiongson. Nagtapos siya ng sekondarya sa Bulacan High School noong 1920. Nakuha niya ang kanyang Bachelor of Science at Master of Science degree, Major in Botany, mula sa Unibersidad ng Pilipinas noong 1925 at 1931. Dagdag pa rito, Nag-aral din siya sa Unibersidad ng Michigan at nagtapos pa ng isa pang Master of Science degree noong 1937, pati na rin ang isang Ph.D. noong 1939. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Siya ay nag simula bilang laboratory assistant sa departamento ng botany sa Unibersidad ng Pilipinas, hanggang sa tumaas ang posisyon ni Dr. Velasquez at naging propesor sa botany noong 1958. Hinirang siyang emeritus professor nang siya ay nagretiro noong nobyembre 1967.&lt;br /&gt;
Si Dr. Velasquez ay ang una sa Philippine phycology na gumawa ng masistemang pag-aaral tungkol sa myxophycease o ang bluegreen algae na hindi bababa sa 30 taon ang ginugol ni Dr. Velasquez sa pag-aaral nito. Ang kanyang pag-aaral ay tumanggap ng lokal at international na pagkilala na naging daan upang noong 1982 ay ginawaran si Dr. Velasquez ng National Scientist in Tropical Phycology ni pangulong Ferdinand Marcos Sr. sa pangunguna sa pag-aaral na ito.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ikinasal si Dr. Velasquez kay Carmen Camacho na Fish Parasitologist at National Scientist. Ang Velasquez street sa kampus ng Unibersidad ng Pilipinas sa Diliman, Quezon City ay pinangalan sa mag-asawang Velasquez bilang parangal sa nagawa nila sa Pilipinas.&lt;br /&gt;
Namatay si Dr. Velasquez sa edad na 87 noong Hulyo 29, 1989.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt; References &amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://www.google.com/url?sa=t&amp;amp;source=web&amp;amp;rct=j&amp;amp;opi=89978449&amp;amp;url=https://kahimyang.com/kauswagan/articles/566/today-in-philippine-history-september-2-1901gregorio-tiongson-velasquez-was-born-in-calumpit-bulacan&amp;amp;ved=2ahUKEwi6xIDRxK-CAxUmSmwGHaB0CBwQFnoECCIQAQ&amp;amp;usg=AOvVaw3ntECEyyuzITU0tNTx5qUD&lt;br /&gt;
*https://www.google.com/url?sa=t&amp;amp;source=web&amp;amp;rct=j&amp;amp;opi=89978449&amp;amp;url=https://members.nast.ph/index.php/list-of-national-scientist/details/3/40&amp;amp;ved=2ahUKEwi2xvvUtrOCAxUSzjgGHYpvC0IQFnoECB8QAQ&amp;amp;usg=AOvVaw3fbuhCMdvmAUlpwZQM_BmP&lt;br /&gt;
*https://www.facebook.com/SVNHSSSG/photos/a.682576875261488/1423959337789901/?type=3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Purificacion_C._Reyes&amp;diff=6591</id>
		<title>Purificacion C. Reyes</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Purificacion_C._Reyes&amp;diff=6591"/>
		<updated>2025-06-06T04:56:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Carlos_A]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Purificacion C. Reyes.jpg|250px|right|Purificacion_C._Reyes]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Purificacion C. Reyes&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Hunyo 19, 1912 - Hunyo 14, 1995)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Isinilang sa Malolos, Bulacan, noong Hunyo 19, taon ng 1912 kina Alkalde at Ginang Isberto Crisostomo. Nagtapos siya ng sekondarya sa Bulacan High School noong &#039;&#039;&#039;1931&#039;&#039;&#039;. Kinuha niya ang kanyang tertiary education sa Colegio de Santa Rosa at Centro Escolar University sa Maynila. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inialay niya ang kanyang buhay bilang isang public servant. Siya ang naging unang babaeng mayor ng bayan ng Malolos. Nagsilbi rin siya bilang &#039;&#039;&#039;Special Executive Assistant&#039;&#039;&#039; sa Malacañan. Sa kanyang termino bilang alkalde, binigyang prayoridad niya ang paggawa ng mga kalsadang nag-uugnay sa malalayong baryo sa town proper, ang pagtatayo ng ilang paaralan lalo na ang mga nasa bay areas ng Malolos at ang pagtatayo ng ilang daycare centers. Aktibo rin siyang nakilahok bilang pambansang tagapangulo ng RIC, National Red Cross, Soroptimist Club at DMI. Layunin din ng eksibit na ihayag sa publiko, lalo na sa nakababatang henerasyon, ang kanyang buhay at mga kontribusyon sa larangan ng serbisyo publiko.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Siya ay pumanaw noong &#039;&#039;&#039;Hunyo 14 taon ng 1995&#039;&#039;&#039;, sa edad na 83 bilang punong bayan mula 1968 hanggang 1986, itinaguyod ni Nanay Cancion ang pagpapalakas ng pamanang pangkultura ng Malolos at mga programang pang-ekonomiya at kababaihan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;References&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://mobile.facebook.com/PhactoBHH/photos/a.104514161277696/138011774594601/?type=3&amp;amp;device_id=ea787179-9e5a-4a2c-b3bc-3e880a7c12ea&amp;amp;wtsid=rdr_0B2ukRgZscgCa557Z&amp;amp;_rdc=1&amp;amp;_rdr&lt;br /&gt;
*https://mobile.facebook.com/story.php/?id=100069021543376&amp;amp;story_fbid=138013227927789&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;External Links&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://images.app.goo.gl/vVupFYZ3d73JnXgV7&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Beatriz_Tiongson_Aldaba&amp;diff=6590</id>
		<title>Beatriz Tiongson Aldaba</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Beatriz_Tiongson_Aldaba&amp;diff=6590"/>
		<updated>2025-06-06T04:55:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Rancy_D]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Beatriz Tiongson Aldaba.jpg|300px|right|Beatriz Tiongson Aldaba]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Beatriz Tiongson Aldaba&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Mayo 18, 1919 - 2013)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si Beatriz Tiongson Aldaba ay &amp;lt;span style=&amp;quot;background:gold&amp;quot;&amp;gt;isa sa mga unang babae sa Pilipinas na nabigyan ng lisensya sa larangan ng arkitekto.&amp;lt;/span&amp;gt; Siya ay anak nina &amp;lt;u&amp;gt;&#039;&#039;Vicente Tantoco Tiongson&#039;&#039;&amp;lt;/u&amp;gt; at &amp;lt;u&amp;gt;&#039;&#039;Salud Tanchangco Reyes&#039;&#039;&amp;lt;/u&amp;gt; at ipinanganak noong &#039;&#039;&#039;May 18, 1919&#039;&#039;&#039;, sa Canalate, Malolos, Bulacan. Si Beatriz Tiongson Aldaba ay nakapag tapos ng Pangunahing Edukasyon sa &amp;lt;u&amp;gt;Malolos Elementary School&amp;lt;/u&amp;gt; noong &#039;&#039;&#039;1932&#039;&#039;&#039; at nakapagtapos naman ng Sekondaryang Edukasyon sa &amp;lt;u&amp;gt;Bulacan High School&amp;lt;/u&amp;gt; noong &#039;&#039;&#039;1936&#039;&#039;&#039;. Pagkatapos nito, Siya ay nakapag tapos ng kursong arkitektura sa &amp;lt;u&amp;gt;Mapua Institute of Technology&amp;lt;/u&amp;gt; noong &#039;&#039;&#039;1940&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Matapos niyang maipasa ang Architecture Board Exam, siya ay naging isa sa mga kaunakunahang babae na nakakuha ng opisiyal na lisensya sa larangan ng arkitektura.&amp;lt;span style=&amp;quot;background:gold&amp;quot;&amp;gt;Si Beatriz ay nag silbi bilang arkitekto sa City Government of Manila.&amp;lt;/span&amp;gt; Marami siyang nadisenyong istraktuka na nagagamit parin ng mga Pilipino sa kasalukuyan gaya na lamang ng mga paaralan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sa kaniyang pag retiro, Siya ay nagkaroon ng aktibong partisipasyon sa mga organisasyon ng mga simbahan. Ikinasal siya kay &amp;lt;u&amp;gt;&#039;&#039;Engr. Alfredo Aldaba&#039;&#039;&amp;lt;/u&amp;gt; at  sila ay Nagkaroon ng apat na anak. &amp;lt;span style=&amp;quot;background:gold&amp;quot;&amp;gt;Isa rin ang Asawa ni Beatriz Tiongson Aldaba sa mga naka pagtapos sa Bulacan High School noong 1938.&amp;lt;/span&amp;gt; Pumanaw ang arkitekto na si Beatriz Tiongson Aldaba noong &#039;&#039;&#039;2013&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;References&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*Beatriz Tiongson aldaba https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Beatriz_Tiongson_Aldaba.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;External Link&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://united-architects.org/news/tracing-the-genesis-of-the-professional-filipino-architects-709&lt;br /&gt;
*https://philippineinstituteofarchitects.com/about-us/history/#:~:text=1921%2D%20Tomas%20Mapua%2C%20member%2C,Regulation%20Commission%20license%20number%2000001&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Macario_G._Pineda&amp;diff=6589</id>
		<title>Macario G. Pineda</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Macario_G._Pineda&amp;diff=6589"/>
		<updated>2025-06-06T04:55:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Eliz_F]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Macario Pineda.png|300px|right|Macario Pineda]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Macario G. Pineda&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Abril 1912 - Agosto 2, 1950)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si &#039;&#039;Macario de Guzman Pineda&#039;&#039; ay ipinanganak sa Malolos, Bulacan, sa mag-asawang sina Nicanor Pineda at Felisa de Guzman na kilalang mambabalagtas, noong &#039;&#039;Abril sa taong 1912&#039;&#039;. Nakapagtapos siya ng sekondarya sa Bulacan High School noong &#039;&#039;&#039;1931&#039;&#039;&#039;, kung saan siya yumabong sa pagsusulat at pagb-basketball.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bago siya maging isang manunulat ay nagtrabaho siya bilang isang telephone linemine ngunit hindi siya nagtagal at namsukan bilang isang kawani sa munisipyo ng Bulacan. Isa siyang &#039;&#039;batikang manunulat sa tagalog, nobelista at columnista&#039;&#039; sa Liwayway at Daigdig magazines. Ang kanyang karera sa pagsusulat ay nagsimula noong 1930s sa kanyang akda sa Ingles na &#039;&#039;&#039;“Five Minutes”&#039;&#039;&#039; na inimprenta sa Graphic Magazine. Ang kanyang kwentong Tagalog na &#039;&#039;&#039;“Walang Maliw ang mga Bituin”&#039;&#039;&#039; ay naitanghal sa Mabuhay at ginawaran bilang isa sa pinakamahusay na kwento noong 1937. At ang kanyang storya na &#039;&#039;&#039;&amp;quot;Suyuan sa Tubigan,&amp;quot;&#039;&#039;&#039; ay nanalo ng pangalawang gantimpala sa isang patimpalak sa panitikan ng Liwayway. Ang kanyang mga akda rin ay napasama rin sa 25 Pinakamabuting Maikling Kathang Pilipino noong 1943 at sa Maikling Kuwentong Tagalog, noong 1886 hanggang 1948 na pinagsama-sama ng historyador na si Teodoro A. Agoncillo. Kasama sa mga pangunahing akda ni Pineda ay ang mga nobelang &#039;&#039;&#039;Halina sa Ating Bukas (1946)&#039;&#039;&#039;, &#039;&#039;&#039;Ginto sa Makiling (1947)&#039;&#039;&#039;, &#039;&#039;&#039;Mutyang Tagalog (1947-1948)&#039;&#039;&#039;, &#039;&#039;&#039;Langit ng Isang Pag-Ibig (1948)&#039;&#039;&#039;, at &#039;&#039;&#039;Isang Milyong Piso (1955)&#039;&#039;&#039;. Natampok din ang kanyang mga gawa katulad ng &#039;&#039;Malaya&#039;&#039;, &#039;&#039;Ilang-Ilang&#039;&#039;, at &#039;&#039;Bulaklak&#039;&#039; sa iba&#039;t ibang magazines at publikasyons.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pagtungtong sa edad na 20 years old, si Pineda ay ikinasal sa kamag-anak ng kanyang madrasta na si Avelina Reyes at tumira sila San Juan, &#039;&#039;Bigaa&#039;&#039; (na ngayon ay Balagtas ang pangalan), Bulacan, kung saan silang mag asawa ay nagkaroon ng pitong anak, ngunit nung sumiklab ang pangalawang digmaang pandaigdig, sumali si Pineda sa isang lokal na grupong girelya ng manunulat laban sa mga hapon kung saan kasama niya ang iba pang pilipinong manunulat na sina Clodualdo del Mundo, Brigido Batungbakal, Mabini Rey Centeno, at A.C. Fabian. Dahil sa kanilang kahirapang dinanas nagresulta ito sa kanyang paghina ng katawan at pagkakaroon tuberkolosis. Dahil sa lumulubhang sakit, maagang namatay si Pineda sa edad na 38 noong &#039;&#039;&#039;Agosto 2, 1950&#039;&#039;&#039;, pero ang kanyang mga akda ay patuloy paring nabubuhay at nagbibigay kalaaman sa madla na siyang naging rason kung bakit si Agoncillo ay nagtayo ng pabrika tungkol sa kwento ng kayang buhay.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;References&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://philippineculturaleducation.com.ph/pineda-macario/&lt;br /&gt;
*https://bsit1a-proyektongpilipino.blogspot.com/p/ipinanganak-si-pineda-sa-malolos.html&lt;br /&gt;
*https://www.archipelagofiles.com/2021/10/filipino-author-macario-pineda.html&lt;br /&gt;
*https://www.dreame.com/story/1174413312-love-in-the-rice-fields/1693925376-a-brief-biography-of-macario-pineda.html&lt;br /&gt;
*https://www.coursehero.com/file/97125175/Macario-Pinedadocx/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;External Links&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://www.everand.com/book/364568291/Love-in-the-Rice-Fields-And-Other-Short-Stories&lt;br /&gt;
*www.jstor.org. https://doi.org/10.2307/42632115&lt;br /&gt;
*https://www.studocu.com/ph/document/southern-luzon-state-university/science-in-industrial-technology/panunuring-pampanitikan/34355062&lt;br /&gt;
*https://tuklas.up.edu.ph/Author/Home?author=Pineda%2C+Macario+G&lt;br /&gt;
*https://www.elib.gov.ph/results.php?f=author&amp;amp;q=Pineda%2C+Macario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Alfonso_T._Calalang&amp;diff=6588</id>
		<title>Alfonso T. Calalang</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Alfonso_T._Calalang&amp;diff=6588"/>
		<updated>2025-06-06T04:55:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Eliz_F]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Alfonso T. Calalang.jpg|300px|right|Alfonso T. Calalang]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Alfonso T. Calalang&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Agosto 1, 1899 - 1970)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si &#039;&#039;Alfonso T. Calalang&#039;&#039; ay ipinanganak noong &#039;&#039;&#039;Agosto 1, 1899&#039;&#039;&#039;, sa Paniqui, Tarlac, sa mag-asawang Casimiro Calalang at Tomasa Tolentino. Siya ay isang kilalang Pilipinong bangkero na gumawa ng malaking kontribusyon sa sektor ng pagbabangko. Natapos niya ang kanyang pagtatapos sa Bulacan High School noong &#039;&#039;&#039;1918&#039;&#039;&#039;. Nakapagtapos naman siya ng kolehiyo sa unibersidad ng pilipinas noong 1921.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si Calalang ay nagsilbi bilang &#039;&#039;presidente ng Security Bank at Trust Company&#039;&#039;, ang &#039;&#039;&#039;Philippine Banking Corporation&#039;&#039;&#039;, at &#039;&#039;siya rin ang may-ari ng &#039;&#039;&#039;Bank of Asia&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;. Ang kahanga-hangang karera ni Calang ay nagbunsod sa kanya upang maging ikatlong gobernador ng Bangko Sentral, isang posisyong hawak niya mula 1968 hanggang sa siya ay nagbitiw noong 1970. Sa panahon ng pamumuno ni Ferdinand Marcos, hawak niya ang posisyon ng Tagapangulo ng National Economic Council at isa ring &#039;&#039;ekonomista&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Siya ay may asawa na nagngangalang &#039;&#039;Virginia Tenco Tionson&#039;&#039; at may dalawa silang anak. Sa kasamaang palad, namatay siya pagkatapos niyang magbitiw noong 1970, ngunit ang kanyang mga kontribusyon ay malaking tulong sa pag-unlad at paglago ng industriya ng pagbabangko sa Pilipinas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;References&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://www.bsp.gov.ph/Pages/AboutTheBank/WhoWeAre/OrganizationAndGovernance/TheGovernor/PastGovernors.aspx&lt;br /&gt;
*https://philippinediaryproject.wordpress.com/tag/alfonso-calalang/&lt;br /&gt;
*https://pre.econ.upd.edu.ph/index.php/pre/article/viewFile/813/122. &lt;br /&gt;
*https://www.geni.com/people/Alfonso-Calalang/6000000062579243974&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;External Links&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://www.abebooks.com/50-years-central-banking-Philippines-Bank/15826878846/bd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Antonio_G._Sempio&amp;diff=6587</id>
		<title>Antonio G. Sempio</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Antonio_G._Sempio&amp;diff=6587"/>
		<updated>2025-06-06T04:54:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: /* From the CCP Encyclopedia of Philippine Art */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Princess_D]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Antonio_G._Sempio.jpg|250px|right|Antonio_G._Sempio]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Antonio G. Sempio&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(February 22, 1891 - 1943)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si &#039;&#039;Antonio G. Sempio&#039;&#039; ay isang kilalang nobelista. Siya ay isinilang noong February 22, 1891, na anak nina Gng. Lucia Gonzales at G. Jacinto Sempio. Nag tapos siya ng sekundarya sa Bulacan High School noong &#039;&#039;&#039;1910&#039;&#039;&#039;. Si Antonio Sempio ay naging guro sa Bulakan Central School sa Bulakan, Bulacan, at naging guro rin sa Eastern Tayabas Institute sa Lopez, Quezon. Sa kabila ng pagiging abogado, siya ay nakapag sulat ng mga nobela na yumabong at nag iwan ng mga papuri sa mata ng kaniyang mga mambabasa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dahil sa mga nobela ni Antonio Sempio siya ay naguwi ng mga papuri sa iba’t ibang aspekto ng panunulat dahil sa inilathala niyang mga libro. At ilan sa kaniyang mga nobela sa Filipino ay nagawan ng serye sa magasine o nasa diyaryo bago pa ito gawing libro. Dahil sa kaniyang galing siya ay kilala bilang isang mahusay na manunulat, nobelista, direktor, at isang abogado. Ang kanyang mga nobela ay Ilaw at Panitik (1919), Selia Makaraig (1929), Anak Dalita (1933), Dasalang Perlas (1936), at Bituing Naglaho (1937). Ang kanyang sinulat na Punyal na Ginto (1933) ay ginawang isang Pelikula at nakilala bilang isang “talkie” sa historya ng Pelikula. Ang Nayong Manggagawa (1939) ay nakakuha rin ng isang papuri sa Commonwealth Literary Contest. Bilang isang abogado, ginamit ni Sempio ang lakas ng panulat bilang sandata upang talakayin ang mahahalagang isyu sa lipunan at pulitika.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si G. Antonio Sempio ay nagkaroon ng limang anak kay Sixta Villanueva: Alicia Sempio-Diy, Ernesto Sempio, Lucia Sempio, at Nelia de Castro, at ang kaniyang panganay na anak na namatay dahil sa isang gera. At noong 1943, ay namatay si Antonio G. Sempio, ngunit siya ay nag iwan ng mga nobelang tumatak sa puso at isipan ng kaniyang mambabasa at manonood.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== From the CCP Encyclopedia of Philippine Art ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;strong&amp;gt;&amp;lt;pre style=&amp;quot;yellow-space: pre;&amp;quot;&amp;gt;The article below is from the CCP Encyclopedia of Philippine Art Digital Edition.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Title: Sempio, Antonio G.&lt;br /&gt;
Author/s: E. Arsenio Manuel&lt;br /&gt;
URL: https://epa.culturalcenter.gov.ph/9/80/5692/&lt;br /&gt;
Publication Date: November 18, 2020&lt;br /&gt;
Access Date: November 13, 2023&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Copyright © 2020 by Cultural Center of the Philippines&amp;lt;/pre&amp;gt;&amp;lt;/strong&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Antonio G. Sempio&#039;&#039;&#039; (Antonio Gonzales Sempio) was a fictionist and playwright. He was born in Calumpit, Bulacan on 22 February 1891. He died on 11 July 1943. The eldest of six children of Jacinto Sempio and Lucia Gonzales, he married Sixta Villanueva, with whom he had five children. He attended public elementary and high schools. He taught at Bulacan Elementary School for a while, then studied law at the University of the Philippines while working as a clerk at the Bureau of Customs. After his father died, he dropped out of college and wrote for a living. He was a member of Ilaw at Panitik, Anino, and Espiritista Cristiana.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sempio’s first novel, Ilaw at Panitik (Light and Letters), was published in 1919. It was followed by Pangarap Lamang (Only a Dream) in the same year, and then Dalagang Bukid (Country Maiden) and Ang mga Ulila (The Orphans). In 1921, he wrote Liwayway (Dawn), Ave Maria, the sequel to Ilaw at Panitik, Magandang Loleng (Beautiful Loleng), and a Tagalog translation of Vendetta titled Parusa ng Patay. To raise more money, he began to write plays. During the staging of one of his works, Rosa Birhen (Rose Virgin), he met Sixta Villanueva, then a stage actor, who became his wife. About this time he became a member of Ilaw at Panitik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Because he could not earn enough by writing, Sempio worked as assistant principal teacher at Eastern Tayabas Institute in Lopez, Tayabas (now Quezon Province), in 1923-29. He wrote little during this period. Having saved some money, he returned to Manila and set up a printing press on Rizal Ave to publish his works. After publishing one novel, Selia Makaraig, 1929, he had to sell the printing press because he could not maintain it. He then wrote novels and short stories for Manila weeklies. He published the novels Anak-Dalita (Child of Woe), Ang Punyal na Ginto (The Golden Dagger), Luha ng Dalaga (A Maiden’s Tears), and Ana Maria, all in 1933; Rosa Birhen, 1934; Dasalang Perlas (Pearl Prayerbook), 1936; Bituing Naglaho (Vanished Star), 1937; Nayong Manggagawa (Workers’ Village), 1939; Malikmata ng Pag-ibig (Phantasm of Love) and Luha at Luwalhati (Tears and Glory), 1942; and Tinik ng Pagsisisi (Thorn of Repentance), 1946.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sempio’s novels appeared in serial form in Alitaptap and other magazines. Later he became editor of Alitaptap. He became scriptwriter for the movies, with his Punyal na Ginto being directed by Jose Nepomuceno as the first talking picture in 1933. He also became casting director for the movie production firm Parlatone Hispano-Filipino. Among the other scripts he wrote were those for Sanggumay (Yellow Orchid), Pugad ng Agila (Eagle’s Nest), and Dasalang Perlas (Altar of Pearls), mostly based on his novels. Then he became film director of Del Monte Pictures and Silangang Movietone.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Among his works, “Nayong Manggagawa” received honorable mention at the 1940 Commonwealth Literary Contests.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Written by E. Arsenio Manuel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;References&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://aileenviray.livejournal.com/5829.html?fbclid=IwAR3U-Uwwsbl82_sNN8VuX3X2vTmGAdgZuUflCNqm6ZcHbOQzGT8lwRuqhIw&lt;br /&gt;
*https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/59/Antonio_G._Sempio.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;External Links&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://news.abs-cbn.com/amp/opinions/03/06/20/lets-talk-story-a-book-review-of-the-golden-dagger?fbclid=IwAR2E11a5ntWdmUbz0Z9yn8mkAm15CbyIB_ecx7yT9UoaIbqxDm0WOn5ILLE&lt;br /&gt;
*https://www.elib.gov.ph/results.php?f=author&amp;amp;q=Sempio%2C+Antonio+G.&lt;br /&gt;
*https://books.google.com.ph/books/about/Rosa_Birhen.html?id=A2lMAAAAMAAJ&amp;amp;redir_esc=y&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:CCP Encyclopedia of Philippine Art]]&lt;br /&gt;
[[Category:Who&#039;s who in Malolos?]]&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Panitikan]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Antonio_G._Sempio&amp;diff=6586</id>
		<title>Antonio G. Sempio</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Antonio_G._Sempio&amp;diff=6586"/>
		<updated>2025-06-06T04:54:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: /* From the CCP Encyclopedia of Philippine Art */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Princess_D]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Antonio_G._Sempio.jpg|250px|right|Antonio_G._Sempio]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Antonio G. Sempio&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(February 22, 1891 - 1943)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si &#039;&#039;Antonio G. Sempio&#039;&#039; ay isang kilalang nobelista. Siya ay isinilang noong February 22, 1891, na anak nina Gng. Lucia Gonzales at G. Jacinto Sempio. Nag tapos siya ng sekundarya sa Bulacan High School noong &#039;&#039;&#039;1910&#039;&#039;&#039;. Si Antonio Sempio ay naging guro sa Bulakan Central School sa Bulakan, Bulacan, at naging guro rin sa Eastern Tayabas Institute sa Lopez, Quezon. Sa kabila ng pagiging abogado, siya ay nakapag sulat ng mga nobela na yumabong at nag iwan ng mga papuri sa mata ng kaniyang mga mambabasa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dahil sa mga nobela ni Antonio Sempio siya ay naguwi ng mga papuri sa iba’t ibang aspekto ng panunulat dahil sa inilathala niyang mga libro. At ilan sa kaniyang mga nobela sa Filipino ay nagawan ng serye sa magasine o nasa diyaryo bago pa ito gawing libro. Dahil sa kaniyang galing siya ay kilala bilang isang mahusay na manunulat, nobelista, direktor, at isang abogado. Ang kanyang mga nobela ay Ilaw at Panitik (1919), Selia Makaraig (1929), Anak Dalita (1933), Dasalang Perlas (1936), at Bituing Naglaho (1937). Ang kanyang sinulat na Punyal na Ginto (1933) ay ginawang isang Pelikula at nakilala bilang isang “talkie” sa historya ng Pelikula. Ang Nayong Manggagawa (1939) ay nakakuha rin ng isang papuri sa Commonwealth Literary Contest. Bilang isang abogado, ginamit ni Sempio ang lakas ng panulat bilang sandata upang talakayin ang mahahalagang isyu sa lipunan at pulitika.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si G. Antonio Sempio ay nagkaroon ng limang anak kay Sixta Villanueva: Alicia Sempio-Diy, Ernesto Sempio, Lucia Sempio, at Nelia de Castro, at ang kaniyang panganay na anak na namatay dahil sa isang gera. At noong 1943, ay namatay si Antonio G. Sempio, ngunit siya ay nag iwan ng mga nobelang tumatak sa puso at isipan ng kaniyang mambabasa at manonood.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== From the CCP Encyclopedia of Philippine Art ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;strong&amp;gt;&amp;lt;pre style=&amp;quot;yellow-space: pre;&amp;quot;&amp;gt;The article below is from the CCP Encyclopedia of Philippine Art Digital Edition.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Title: Sempio, Antonio G.&lt;br /&gt;
Author/s: E. Arsenio Manuel&lt;br /&gt;
URL: https://epa.culturalcenter.gov.ph/9/80/5692/&lt;br /&gt;
Publication Date: November 18, 2020&lt;br /&gt;
Access Date: November 13, 2023&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Copyright © 2020 by Cultural Center of the Philippines&amp;lt;/pre&amp;gt;&amp;lt;/strong&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Antonio G. Sempio&#039;&#039;&#039; (Antonio Gonzales Sempio) was a fictionist and playwright. He was born in Calumpit, Bulacan on 22 February 1891. He died on 11 July 1943. The eldest of six children of Jacinto Sempio and Lucia Gonzales, he married Sixta Villanueva, with whom he had five children. He attended public elementary and high schools. He taught at Bulacan Elementary School for a while, then studied law at the University of the Philippines while working as a clerk at the Bureau of Customs. After his father died, he dropped out of college and wrote for a living. He was a member of Ilaw at Panitik, Anino, and Espiritista Cristiana.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sempio’s first novel, Ilaw at Panitik (Light and Letters), was published in 1919. It was followed by Pangarap Lamang (Only a Dream) in the same year, and then Dalagang Bukid (Country Maiden) and Ang mga Ulila (The Orphans). In 1921, he wrote Liwayway (Dawn), Ave Maria, the sequel to Ilaw at Panitik, Magandang Loleng (Beautiful Loleng), and a Tagalog translation of Vendetta titled Parusa ng Patay. To raise more money, he began to write plays. During the staging of one of his works, Rosa Birhen (Rose Virgin), he met Sixta Villanueva, then a stage actor, who became his wife. About this time he became a member of Ilaw at Panitik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Because he could not earn enough by writing, Sempio worked as assistant principal teacher at Eastern Tayabas Institute in Lopez, Tayabas (now Quezon Province), in 1923-29. He wrote little during this period. Having saved some money, he returned to Manila and set up a printing press on Rizal Ave to publish his works. After publishing one novel, Selia Makaraig, 1929, he had to sell the printing press because he could not maintain it. He then wrote novels and short stories for Manila weeklies. He published the novels Anak-Dalita (Child of Woe), Ang Punyal na Ginto (The Golden Dagger), Luha ng Dalaga (A Maiden’s Tears), and Ana Maria, all in 1933; Rosa Birhen, 1934; Dasalang Perlas (Pearl Prayerbook), 1936; Bituing Naglaho (Vanished Star), 1937; Nayong Manggagawa (Workers’ Village), 1939; Malikmata ng Pag-ibig (Phantasm of Love) and Luha at Luwalhati (Tears and Glory), 1942; and Tinik ng Pagsisisi (Thorn of Repentance), 1946.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sempio’s novels appeared in serial form in Alitaptap and other magazines. Later he became editor of Alitaptap. He became scriptwriter for the movies, with his Punyal na Ginto being directed by Jose Nepomuceno as the first talking picture in 1933. He also became casting director for the movie production firm Parlatone Hispano-Filipino. Among the other scripts he wrote were those for Sanggumay (Yellow Orchid), Pugad ng Agila (Eagle’s Nest), and Dasalang Perlas (Altar of Pearls), mostly based on his novels. Then he became film director of Del Monte Pictures and Silangang Movietone.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Among his works, “Nayong Manggagawa” received honorable mention at the 1940 Commonwealth Literary Contests.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Written by E. Arsenio Manuel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;References&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://aileenviray.livejournal.com/5829.html?fbclid=IwAR3U-Uwwsbl82_sNN8VuX3X2vTmGAdgZuUflCNqm6ZcHbOQzGT8lwRuqhIw&lt;br /&gt;
*https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/59/Antonio_G._Sempio.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;External Links&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://news.abs-cbn.com/amp/opinions/03/06/20/lets-talk-story-a-book-review-of-the-golden-dagger?fbclid=IwAR2E11a5ntWdmUbz0Z9yn8mkAm15CbyIB_ecx7yT9UoaIbqxDm0WOn5ILLE&lt;br /&gt;
*https://www.elib.gov.ph/results.php?f=author&amp;amp;q=Sempio%2C+Antonio+G.&lt;br /&gt;
*https://books.google.com.ph/books/about/Rosa_Birhen.html?id=A2lMAAAAMAAJ&amp;amp;redir_esc=y&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:CCP Encyclopedia of Philippine Art]]&lt;br /&gt;
[[Category:Who&#039;s who in Malolos?]]&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Panitikan]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Antonio_G._Sempio&amp;diff=6585</id>
		<title>Antonio G. Sempio</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Antonio_G._Sempio&amp;diff=6585"/>
		<updated>2025-06-06T04:53:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Princess_D]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Antonio_G._Sempio.jpg|250px|right|Antonio_G._Sempio]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Antonio G. Sempio&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(February 22, 1891 - 1943)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si &#039;&#039;Antonio G. Sempio&#039;&#039; ay isang kilalang nobelista. Siya ay isinilang noong February 22, 1891, na anak nina Gng. Lucia Gonzales at G. Jacinto Sempio. Nag tapos siya ng sekundarya sa Bulacan High School noong &#039;&#039;&#039;1910&#039;&#039;&#039;. Si Antonio Sempio ay naging guro sa Bulakan Central School sa Bulakan, Bulacan, at naging guro rin sa Eastern Tayabas Institute sa Lopez, Quezon. Sa kabila ng pagiging abogado, siya ay nakapag sulat ng mga nobela na yumabong at nag iwan ng mga papuri sa mata ng kaniyang mga mambabasa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dahil sa mga nobela ni Antonio Sempio siya ay naguwi ng mga papuri sa iba’t ibang aspekto ng panunulat dahil sa inilathala niyang mga libro. At ilan sa kaniyang mga nobela sa Filipino ay nagawan ng serye sa magasine o nasa diyaryo bago pa ito gawing libro. Dahil sa kaniyang galing siya ay kilala bilang isang mahusay na manunulat, nobelista, direktor, at isang abogado. Ang kanyang mga nobela ay Ilaw at Panitik (1919), Selia Makaraig (1929), Anak Dalita (1933), Dasalang Perlas (1936), at Bituing Naglaho (1937). Ang kanyang sinulat na Punyal na Ginto (1933) ay ginawang isang Pelikula at nakilala bilang isang “talkie” sa historya ng Pelikula. Ang Nayong Manggagawa (1939) ay nakakuha rin ng isang papuri sa Commonwealth Literary Contest. Bilang isang abogado, ginamit ni Sempio ang lakas ng panulat bilang sandata upang talakayin ang mahahalagang isyu sa lipunan at pulitika.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si G. Antonio Sempio ay nagkaroon ng limang anak kay Sixta Villanueva: Alicia Sempio-Diy, Ernesto Sempio, Lucia Sempio, at Nelia de Castro, at ang kaniyang panganay na anak na namatay dahil sa isang gera. At noong 1943, ay namatay si Antonio G. Sempio, ngunit siya ay nag iwan ng mga nobelang tumatak sa puso at isipan ng kaniyang mambabasa at manonood.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== From the CCP Encyclopedia of Philippine Art ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;strong&amp;gt;&amp;lt;pre style=&amp;quot;yellow-space: pre;&amp;quot;&amp;gt;The article below is from the CCP Encyclopedia of Philippine Art Digital Edition.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Title: Sempio, Antonio G.&lt;br /&gt;
Author/s: E. Arsenio Manuel&lt;br /&gt;
URL: https://epa.culturalcenter.gov.ph/9/80/5692/&lt;br /&gt;
Publication Date: November 18, 2020&lt;br /&gt;
Access Date: November 13, 2023&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Copyright © 2020 by Cultural Center of the Philippines&amp;lt;/pre&amp;gt;&amp;lt;/strong&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Antonio G. Sempio&#039;&#039;&#039; (Antonio Gonzales Sempio) was a fictionist and playwright. He was born in Calumpit, Bulacan on 22 February 1891. He died on 11 July 1943. The eldest of six children of Jacinto Sempio and Lucia Gonzales, he married Sixta Villanueva, with whom he had five children. He attended public elementary and high schools. He taught at Bulacan Elementary School for a while, then studied law at the University of the Philippines while working as a clerk at the Bureau of Customs. After his father died, he dropped out of college and wrote for a living. He was a member of Ilaw at Panitik, Anino, and Espiritista Cristiana.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sempio’s first novel, Ilaw at Panitik (Light and Letters), was published in 1919. It was followed by Pangarap Lamang (Only a Dream) in the same year, and then Dalagang Bukid (Country Maiden) and Ang mga Ulila (The Orphans). In 1921, he wrote Liwayway (Dawn), Ave Maria, the sequel to Ilaw at Panitik, Magandang Loleng (Beautiful Loleng), and a Tagalog translation of Vendetta titled Parusa ng Patay. To raise more money, he began to write plays. During the staging of one of his works, Rosa Birhen (Rose Virgin), he met Sixta Villanueva, then a stage actor, who became his wife. About this time he became a member of Ilaw at Panitik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Because he could not earn enough by writing, Sempio worked as assistant principal teacher at Eastern Tayabas Institute in Lopez, Tayabas (now Quezon Province), in 1923-29. He wrote little during this period. Having saved some money, he returned to Manila and set up a printing press on Rizal Ave to publish his works. After publishing one novel, Selia Makaraig, 1929, he had to sell the printing press because he could not maintain it. He then wrote novels and short stories for Manila weeklies. He published the novels Anak-Dalita (Child of Woe), Ang Punyal na Ginto (The Golden Dagger), Luha ng Dalaga (A Maiden’s Tears), and Ana Maria, all in 1933; Rosa Birhen, 1934; Dasalang Perlas (Pearl Prayerbook), 1936; Bituing Naglaho (Vanished Star), 1937; Nayong Manggagawa (Workers’ Village), 1939; Malikmata ng Pag-ibig (Phantasm of Love) and Luha at Luwalhati (Tears and Glory), 1942; and Tinik ng Pagsisisi (Thorn of Repentance), 1946.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sempio’s novels appeared in serial form in Alitaptap and other magazines. Later he became editor of Alitaptap. He became scriptwriter for the movies, with his Punyal na Ginto being directed by Jose Nepomuceno as the first talking picture in 1933. He also became casting director for the movie production firm Parlatone Hispano-Filipino. Among the other scripts he wrote were those for Sanggumay (Yellow Orchid), Pugad ng Agila (Eagle’s Nest), and Dasalang Perlas (Altar of Pearls), mostly based on his novels. Then he became film director of Del Monte Pictures and Silangang Movietone.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Among his works, “Nayong Manggagawa” received honorable mention at the 1940 Commonwealth Literary Contests.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Written by E. Arsenio Manuel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;References&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://aileenviray.livejournal.com/5829.html?fbclid=IwAR3U-Uwwsbl82_sNN8VuX3X2vTmGAdgZuUflCNqm6ZcHbOQzGT8lwRuqhIw&lt;br /&gt;
*https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/59/Antonio_G._Sempio.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt;External Links&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://news.abs-cbn.com/amp/opinions/03/06/20/lets-talk-story-a-book-review-of-the-golden-dagger?fbclid=IwAR2E11a5ntWdmUbz0Z9yn8mkAm15CbyIB_ecx7yT9UoaIbqxDm0WOn5ILLE&lt;br /&gt;
*https://www.elib.gov.ph/results.php?f=author&amp;amp;q=Sempio%2C+Antonio+G.&lt;br /&gt;
*https://books.google.com.ph/books/about/Rosa_Birhen.html?id=A2lMAAAAMAAJ&amp;amp;redir_esc=y&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:CCP Encyclopedia of Philippine Art]]&lt;br /&gt;
[[Category:Who&#039;s who in Malolos?]]&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Panitikan]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Teodulo_Capili_Natividad&amp;diff=6584</id>
		<title>Teodulo Capili Natividad</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Teodulo_Capili_Natividad&amp;diff=6584"/>
		<updated>2025-06-06T04:52:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Sammerry_F]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Teodulo Capili Natividad&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Pebrero 17, 1923 - Enero 9, 1997)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si &#039;&#039;Teodulo Capili Natividad&#039;&#039; ay pinanganak sa Malolos, Bulacan, noong Pebrero 17, 1923, kina Felicidad S. Capili and Granciano T. Natividad. Siya ay nag-aral ng sekondarya sa Bulacan High School noong &#039;&#039;&#039;1940&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naging kinatawan si Teodulo sa Kongreso ng Pilipinas mula 1961 hanggang 1972 at sa Batasang Pambansa mula 1984 hanggang 1986. Siya ay nagsilbi ng dalawang termino mula 1992 hanggang 1998. Itinalaga rin siya bilang Hepe ng Pambansang Komisyon ng Pulisya kung saan siyang pinarangalang lumikha sa unang pagkakataon ng sibilyan na katangian ng Pambansang Pulisya ng Pilipinas at ang pagbabawal ng hindi makataong kalagayan sa mga bilangguan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nagtamo ang kanyang mga serbisyo ng pagkilala bilang ama ng kriminolohiya at probasyon sa Pilipinas at taong naging susi sa pagbabago ng Bulacan College of Arts and Trades noong 1993. Namatay si Teodulo Capili Natividad noong Enero 9, 1997, sa edad na 73 taong gulang. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS &#039;&#039;&#039;Galing Marcelo Virtual Exhibit&#039;&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt; References &amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://www.ancestry.com/genealogy/records/teodulo-capili-natividad-24-p7tzly&lt;br /&gt;
*https://probation.gov.ph/wp-content/uploads/2018/12/Agency_Profile_a.pdf&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Teodulo_Capili_Natividad&amp;diff=6583</id>
		<title>Teodulo Capili Natividad</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Teodulo_Capili_Natividad&amp;diff=6583"/>
		<updated>2025-06-06T04:51:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Sammerry_F]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Teodulo Capili Natividad&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Pebrero 17, 1923 - Enero 9, 1997)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si &#039;&#039;Teodulo Capili Natividad&#039;&#039; ay pinanganak sa Malolos, Bulacan, noong Pebrero 17, 1923, kina Felicidad S. Capili and Granciano T. Natividad. Siya ay nag-aral ng sekondarya sa Bulacan High School noong &#039;&#039;&#039;1940&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naging kinatawan si Teodulo sa Kongreso ng Pilipinas mula 1961 hanggang 1972 at sa Batasang Pambansa mula 1984 hanggang 1986. Siya ay nagsilbi ng dalawang termino mula 1992 hanggang 1998. Itinalaga rin siya bilang Hepe ng Pambansang Komisyon ng Pulisya kung saan siyang pinarangalang lumikha sa unang pagkakataon ng sibilyan na katangian ng Pambansang Pulisya ng Pilipinas at ang pagbabawal ng hindi makataong kalagayan sa mga bilangguan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nagtamo ang kanyang mga serbisyo ng pagkilala bilang ama ng kriminolohiya at probasyon sa Pilipinas at taong naging susi sa pagbabago ng Bulacan College of Arts and Trades noong 1993. Namatay si Teodulo Capili Natividad noong Enero 9, 1997, sa edad na 73 taong gulang. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa [https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS Galing Marcelo Virtual Exhibit]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt; References &amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://www.ancestry.com/genealogy/records/teodulo-capili-natividad-24-p7tzly&lt;br /&gt;
*https://probation.gov.ph/wp-content/uploads/2018/12/Agency_Profile_a.pdf&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Teodulo_Capili_Natividad&amp;diff=6582</id>
		<title>Teodulo Capili Natividad</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Teodulo_Capili_Natividad&amp;diff=6582"/>
		<updated>2025-06-06T04:50:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Sammerry_F]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Teodulo Capili Natividad&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Pebrero 17, 1923 - Enero 9, 1997)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si &#039;&#039;Teodulo Capili Natividad&#039;&#039; ay pinanganak sa Malolos, Bulacan, noong Pebrero 17, 1923, kina Felicidad S. Capili and Granciano T. Natividad. Siya ay nag-aral ng sekondarya sa Bulacan High School noong &#039;&#039;&#039;1940&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naging kinatawan si Teodulo sa Kongreso ng Pilipinas mula 1961 hanggang 1972 at sa Batasang Pambansa mula 1984 hanggang 1986. Siya ay nagsilbi ng dalawang termino mula 1992 hanggang 1998. Itinalaga rin siya bilang Hepe ng Pambansang Komisyon ng Pulisya kung saan siyang pinarangalang lumikha sa unang pagkakataon ng sibilyan na katangian ng Pambansang Pulisya ng Pilipinas at ang pagbabawal ng hindi makataong kalagayan sa mga bilangguan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nagtamo ang kanyang mga serbisyo ng pagkilala bilang ama ng kriminolohiya at probasyon sa Pilipinas at taong naging susi sa pagbabago ng Bulacan College of Arts and Trades noong 1993. Namatay si Teodulo Capili Natividad noong Enero 9, 1997, sa edad na 73 taong gulang. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS| Galing Marcelo Virtual Exhibit]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt; References &amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://www.ancestry.com/genealogy/records/teodulo-capili-natividad-24-p7tzly&lt;br /&gt;
*https://probation.gov.ph/wp-content/uploads/2018/12/Agency_Profile_a.pdf&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Teodulo_Capili_Natividad&amp;diff=6581</id>
		<title>Teodulo Capili Natividad</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php?title=Teodulo_Capili_Natividad&amp;diff=6581"/>
		<updated>2025-06-06T04:50:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nicole sarmiento: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Article by [[Sammerry_F]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Teodulo Capili Natividad&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;(Pebrero 17, 1923 - Enero 9, 1997)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Si &#039;&#039;Teodulo Capili Natividad&#039;&#039; ay pinanganak sa Malolos, Bulacan, noong Pebrero 17, 1923, kina Felicidad S. Capili and Granciano T. Natividad. Siya ay nag-aral ng sekondarya sa Bulacan High School noong &#039;&#039;&#039;1940&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naging kinatawan si Teodulo sa Kongreso ng Pilipinas mula 1961 hanggang 1972 at sa Batasang Pambansa mula 1984 hanggang 1986. Siya ay nagsilbi ng dalawang termino mula 1992 hanggang 1998. Itinalaga rin siya bilang Hepe ng Pambansang Komisyon ng Pulisya kung saan siyang pinarangalang lumikha sa unang pagkakataon ng sibilyan na katangian ng Pambansang Pulisya ng Pilipinas at ang pagbabawal ng hindi makataong kalagayan sa mga bilangguan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nagtamo ang kanyang mga serbisyo ng pagkilala bilang ama ng kriminolohiya at probasyon sa Pilipinas at taong naging susi sa pagbabago ng Bulacan College of Arts and Trades noong 1993. Namatay si Teodulo Capili Natividad noong Enero 9, 1997, sa edad na 73 taong gulang. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bumalik sa https://wikimalolos.com/wikimalolos/index.php/Galing_Marcelo:_Honoring_the_Sons_and_Daughters_of_MHPNHS Galing Marcelo Virtual Exhibit]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1&amp;gt; References &amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
*https://www.ancestry.com/genealogy/records/teodulo-capili-natividad-24-p7tzly&lt;br /&gt;
*https://probation.gov.ph/wp-content/uploads/2018/12/Agency_Profile_a.pdf&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Wiki Marcelo]]&lt;br /&gt;
[[Category:Index]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nicole sarmiento</name></author>
	</entry>
</feed>